Aftonbladet – 28 februari 1860, sida 2

Vi hysa alltjemt det förtroende till borgareståndets praktiska omdöme, att det icke, genom godkännande ens af utskottets för skall försvåra möjligheten att ernå en från uniorsvänlig synpunkt företagen revision af unionsfördraget; men vi skola emellertid med det första taga oss friheten visa, att det beslut, hvari ekonomiutskottet i denna punkt stannat, svårligen kan leda till någon praktisk påföljd. — Konstitutionsutskottet har i går beslutat tillstyrka sådan grundlagsförändriog, alt motionstiden inskränkes till 14 dagar efter det K. M:ts propositionom statsverkets tillstånd och behof blifvit aflemvad. Detta lärer vara det första beslut, som af det nuvarande konstitutionsutskottet blifvit fattadt fullkomligt enhälligt. — Riddarhusut!skottet har afstyrkt bifall till grefve Björnstjernas motion, att genom tilllägg i 7 riddarhusordningen måtte stadgas. att adelsman, som antingen icke aflagt studentexamen eller icke är eller varit i rikets tjenst med kunglig fullmakt anställd, äfven som adelsman, som icke under det sednast förflutna året erlagt bevillning för minst 1000 rdr rmts inkomst, skola vara uteslutna från säte och stämma å riddarhuset. FAT SN — H. M:t konungen haridag hållit konselj. — — Sedan med anledning af befälhafvande amniralens i Karlskrona derom gjorda framställning. kongl. förvaltningen af sjösrendena hos Kongl. Maj:t anhållit att ångkorvetten Orädd måtte, under månad innevarande år, få användas för transporte rande till Karlskrona station af Norra och Södra Hallands båtsmanskompanier, hvilka då skola till årstjenst derstädes uppfordras, har Kongl. Maj:t un der den 23 dennes dertill lemnat bifall, samt tillika befallt att, för ifrågavarande transportexpedition ångkorvettens besättningslista skall lämpligen minskas Posttidningen meddelar följande regeringsbesiut: Sedan rikets ständer, uti skrifvelse den 12 Juli 1854, anhållit, att K. M:t täcktes låta undersöka, enligt hvilka grunder och på hvad sätt bruksoch bergverksanläggningar, skattlagda mjöloch sågqvarnar samt andra fabriksinrättsingar på landet må åläggas att till vägarnes byggande och underhåll bidraga samt, efter vederbörandes hörande, proposition i ämnet till rikets ständer aflåta; och kammarkollegium till följd af härå erhållen remiss, inkommit med K. M:ts samtliga befallningshafvandes yttrazden och eget utlåtande, har K. M:t den 10 i denna månad låtit detta ärende sig föredragas, hvarvid, med afseende å de af bemälde kollegium samt flera bland K. M:ts befallningshafvande uti deras utlåtanden anförda betänkligheter mot så väl lämpligheten som rättsenligheten af att stadga åliggande för ofvannämnde inrättningar att till vägarnes byggande och underhåll bidraga, samt då, enligt hvad kammarkollegium yttrat, en rättvis och säker grund för väg hållningens fördelning på berörde inrättningar icke kunde uppgifvas, K. M:t funnit något förslag i sådan syftning icke böra till rikets ständer aflåtas och deras omförmälda skrifvelse alltså icke till någon åt gärd föranleda, helst grunden för och verkställigheten af väghållningsbesvärets inom kommunerna fördelning på andra skattdragande än dem, hvilka det hittills å!egat, måste, — ehvad denna fördelning skedde i det inskränktare omfång, rikets ständer föreslagit, eller utsträcktes till de skattskyldige i allmänhet, — stå i sammanhang med och i viss mån bero på de till behandling för närvarande väckta frågorna om ändring i bevillningsgrunderna och om inrättande af kommunalstyrelse. — Vid föredragning den 10 i denna månad af landshöfdingen i Norrbottens län P. H. Widmarks under den 9 förutgångne Januari afgifna be rättelse, innefattande dels åtskilliga upplysningar om nämnde läns skiljaktiga förhållanden och dess ståndpunkt, i afseende å jordbruk och öfriga näringar, dels ock vissa framställningar och förslag angående sadana åtgärder, som i ett eller annat hänseende kunde blifva erforderliga till befrämjande af länets ekonomiska förkofran, har K. M:t, med afseende å de värdefulla upplysningar angående Norrbottens län, som i förevarande berättelse innefattas, behagat förordna att samma berättelse bör genom landshöfdingen Widmarks försorg till trycket befordras i så stor mängd exemplar, att ett lämpligt antal deraf må blifva spridt inom socknar och kommuner samt till vederbörande tjenstemän i detta län och att 100 exemplar aflemnas till chefen för k. civildepartementet, för att efter hans förordnande utdelas; kommande kostnaden för berättelsens tryckning att af allmänna medel godtgöras, sedan densamma blifvit af landshöfdingen Widmark till beloppet uppgifven. — Sedan K. M:t genom bref af d.1 April nästl. år föror nat, att, i stället för det genom vådeld förstörda lasarettet och kurhuset i Piteå stad, ett nytt. lasarett skulle derstädes uppbyggas och ev ny sådan inrättning i Luleå anläggas, äfvensom att det skulle få ankomma på K. M:ts befallningshafvande i länet att på lämpligaste sätt ordna och bestämma distrikter för båda lasaretten och, efter vederbörandes hörande, afgifva yttrande angående för delning dem emellan af förra lasarettets i Piteå tillgångar; så ock efter det länets innevånare blifvit, vid sammanträde den 9 sistl. September i ämnet ånyo hörda, hade K. M:ts befallningshafvande, i öfverensstämmelse med sockneombudens dervid yttrade önskningar och åsigter, hemställt, att, mei afseende å de norra socknarnes vidsträckthet och stora afstånd från Luleå samt derpå, att veneriska sjukdomar icke sällan yppats i Haparanda och trakten deromkring, ett tredje lasarett för länet finge inrättas i Haparanda, och att lappmarkssocknarnes invånare, som hittills icke bidragit till länslasarettets underhåll, måtte vinna inträde i de nya lasarettsinrättningarne, mot förbindelse att, i likhet med ortens öfriga invånare, deltaga i kostnaderna för dessa anstalters underhåll; hvarjemte K. M:ts befallningshafvande afgaf följande förslag till distrikt för hvartdera lasarettet, nemligen för Piteå: Piteå stadsoch landsförsamlingar, Elfsby, Arvidsjaurs och Arjeplougs församlingar; för det i Zuleå: Luleå stad, Öfveroch Neder-Luleå, Råneå, Jockmocks, Qvickjocks och Gellivari socknar, samt för det i faparanda: Haparanda stad, N. och Ö. Kalix, N. och Öfver-Torneå, Carl Gustafs, Hietaniemi, Pajala, Juckasjärvi samt Enontekis eller Karesuando församlingar; och hade K. M:ts befallningshafvande jemval tillstyrkt bifall till den vid ofvannämnde sammanträde träffade öfvererenskommelse, det de besparade lasarettsmedlen i orten, jemte den brandskadeersättning, som uppkommit för det upp