Aftonbladet – 24 februari 1860, sida 1

EN FADERS BROTT. Han tystnade, ty hän ög sin Medin ögon med övilja fästas på sig, och han måste vända sig bort, för det uttryck af. omedveten förebråelse, som låg i, dem; Jay ja, kommissarien, sade han, jag öfverlemnar honom under bevakning. Gör gom ni villGör det som är rätt. Jag åtager mig naturligtvis hvad deraf följer, Vi underkasta 088 följderna. Göra vi ej det, Matgaretba? Han sade detta med ett slags mild, låg röst, som hans hustru ansåg lämpligast att ej lägga märke till. d Säg 038 Hvad vi sköla göras, sade hon mycket lugnt och, kallt, vändande : sig fill poliskommissarien. Han gafhenne nödiga föreskrifter, huruledes d2 skulle infinna si ipoliskarmaren ochtäga Christine, med sig säsonv vittne, och gick derpå bort alt vidtaga de mått och steg, som for: drades för att försäkra sig. om Crawfords person, Margaretha förvånades att and huru litet Sch åldsämhöt det behöfdes att få CrawHon hade beredt sig på stoj huset, om Crawford verkligen låtit skrämma sig och. tsgit till flykten. Men då hon för kommissarien omtalade denna farbhöga, smålög han och sude henne; att då han erfarit stölden genotb) den pölisbetjent, som hade vakt der i gra nuskapet, . bade han ställt en förklädd polisbetjent på vakt så nära huset, att denne kunde se alla menniskor, som gingo in och kommo ut, så att han snart kunde få veta hvar Crawford vär, ömt han försökt undkomma. Margarethas uppmärksamhet fästades nu på ) Se Aftonbladet h:d 44—45: