Aftonbladet – 22 februari 1860, sida 3

Tblifva å fjerde hufvudtiteln uppförda och fortfarande dertill anvisade, rotehållarne vid kavalleriet i Jemtland befrias från hästarnes furagering för marscherna emellan mötesplatsen och sqvadronssamlingsplatserna, samt att denna kostnad öfvertages afstatsverket, stt Jutgå af anslaget till armens vapenöfningar, hvilket ej lärer uppgå till mer än 300 rår rmt, yrkades afslag af komminister Beckman, som ansåg, att denna provins ej vore hårdare roterad än någon annan samt att den, likasom ön S:t Barthelemy, vore en kräfta för staten och kostade omkring 75,000 rdr årligen. Doktorerna Sandberg, Nordlander och Abr. Nord ström samt kyrkoherden Bergman talade för bifall. Efter votering med 26 röster mot 20 biföll ståndet utskottets förslag. Den andra punkten, att, med rotehållarnes befri ande från berörde utgift, anslaget till försvarsverket i allmänhet måtte förhöjas med ett motsvarande belopp, eller 620 rår, ville komminister Beckman hafva ifslagen, hvaremot doktorerna Sandberg och Abr, Nordström samt prosten Lundholm talade för bifall; och blef denna punkt efter votering, med 25 röster mot 24, af ståndet bifallen. Härefter förekom ekonomiutskottets betänkande 0:0 29, afstyrkande väckta motioner, om att antinzen användande af kropplig aga vid undervisningen i de allmänna skolorna måtte alldeles förbjudas, eller ock till 53 af nu gällande skolstadga en särskild straffbestämmelse må läggas för lärare, som sådan aga obehörigt utdelar, bifölls, äfvensom samma utskotts betänkande n:o 30, afstyrkande motion om ändring i sättet för beräkning af stämmoböter. Borgareståndet. De kongl. propositioner, hvilka i dag genom statsrådet Lagerstråle till ståndet aflemnades, remitterades samtliga till vederbörligt utskott. Statssamt ekonomiutskottets utlåtande n:r 5, afstyrkande väckt motion om anslag af 775 rår till appförande af en ledfyr vid inloppet till Varbergs hamn, föredrogs. Hr Grenander, motionär i ämnet, yrkade afslag å betänkandet och bifall till motionen, lå staden Varberg förklarat sig beredvillig att bekosta det årliga underhållet af nämnde fyr, hvilken egentligen vore till fördel för sjöfarande i allmänhet, och det begärda anslaget vore relativt en obetydligbet. I samma syftning talade äfven hrr Berg och Renström. Hrr Kock och Loven yrkade bifall. Utlåtandet godkändes med 29 röster emot 24. Samma utskotts utlåtande n:r 6, tillstyrkande befrielse för rotehållare vid kavalleriet i Jemtland från skyldigheten såväl att bidraga till sadelmunderingens avskaffande och underhåll, som att underhålla ryttarehästarne under marscherna mellan mötesoch mnstringsställena samt sqvadronernas samlingsplatser, återremitterades i sin helhet på framställning af br Berger, hvilken ansåg att denna fråga borde behandlas i sammanhang med den i dag till ständerna aflemnade kongl. proposition i samma ämne. Bondeståndets inbjudning i anledning af dess beslut angående katekesutanläsningen afslogs. Ekonomiutskottets betänkande n:r 29, afstyrkande väckta motioner om att antingen användande af kroppslig aga vid undervisningen i de allmänna skolorna måtte alldeles förbjudas, eller ock att till 53 af nu gällande stadga för elementarläroverken i riket en särskild straffbestämmelse må tilläggas för lärare, som sådan aga obehörigen utdelar, föranledde någon öfverläggning, hvarunder allmänt uttalades ogillande af det resultat, till hvilket utskottet kommit. Hrr Lovån och 3elggren voro de enda som instämde med utskottet. Ingen nekade nemligen — enligt deras resonnement — att föräldrarne böra ega rätt att aga sina barn, och denna rätt vore i deras fränvaro naturligen öfverflyttad på läraren. Om denne läte komma sig till last mågot obehörigt utaelande af aga, så bestämde nu gällande läroverksstadga att han skulle erhålla varning af eforus. Och denna varning vore väl att anse såsom ett straff. Vore åter öfverträdelsen af svårare beskaffenhet, stode det ju målsegaren fritt att lagligen beifra brottet, som då bestraffades enligt allmän lag. Hrr Dahm, Ridderstad, Hjerta, Lallerstedt, Blanche och Sundvallsson förordade motionerna och yrkade i denna syftning återremiss. Det vore en känd sak, att åtskilliga gånger, i strid med skolstadgan, lärare vid ett uppbrusande lynne emot barnen använde käppen; men någoa egentlig påföljd för detta ofog söker man förgäfves i nämnde stadga. Ett straff för sådan öfverträdelse borde dock stadgas; det blefve en påminnelse, väl behöflig, för läraren att tygla sitt lynne. Man känner att de gröfsta missbruk härutinnan inträffat, hvaraf visserligen några blifvit kända och ledt till beifran, men de flesta ej kommit i dagsljuset. Icke heller vore det någon nödvändighet att bibehålla kroppslig aga i skolorna och den tid torde ej vara långt aflägsen, då densamma alldeles upphör. De gamla götiska lagarne förbjödo stryks begagnande i skolorna. och det vore tid att nu efter sekler återgå till sådana lagstadganden. Betänkandet återremitterades i sin helhet. Sedan derefter samma utskotts betänkande n:o 30, afstyrkande väckt motion om ändring i sättet för beräkning af stämmoböter, blifvit godkändt utan diskussion och hr Rydins sedan förra plenum bordlagda motion, om riksgäldssedlars utgifvande för jernvägsbyggnaderna, blifvit till statsutskottet remitterad, åtskildes ståndet. Bondeståndet. Ekonomiutskottets betänkande, i anledning af räckta motioner, att antingen kroppslig aga vid undervisningen i de allmänna skolorna måtte alldeles förbjudas, eller ock att till 53 af pu gällande stadga för elementarläroverken en särskild straffbestämmelse må tilläggas för lärare, som sådan aga obehörigen utdelar, föranledde många af ståndets ledamöter att yttra sina åsigter. Utskottet hartillstyrkt, att motionerna icke må till någon ständernas åtgärd föranleda. Den ende som påyrkade bifall var Nils Svensson från Blekinge, hvilken deltagit i utskottets eslut. Deremot uppträdde Nyqvist, med hvilken Nils Olsson och Falk förenade sig, Östman, Johan Persson, Lundahl, Jöns Persson, Uhr, Matts Persson, Lönn och åtskilliga andra, som med dem instämde, för att med ogillande lägga betänkandet till handlingarne, de flesta likväl blott i fråga om afstyrkandet af en straffbestämmelse för missbruket af Kropps: agan i skolor, enär man någorlunda allmänt tycktes antaga att icke all sådan aga i skolorna borde förbjudas. Rosenberg och vice talman Ola Svensson ansågo likväl utskottets betänkande icke förtjena något skarpare ogillande än att man, utan att bifalla detsamma, läte dervid bero. Men C.A. Larsson ps yrkade en återremiss, i syfte att få en tydlig an svarsbestämmelse stadgad för den lärare, som, i annan ordning än skolstadgan föreskrifver, utdelar kroppsaga, och Jonas Andersson understödde denna mening, uttalande den åsigt, att kroppsaga väl kunde i skolorna afskaffas, helst ambitionsstraff säkert skulle verka kraftigare. Då Lundahl jemte dessa talares förmodan, att troligen betänkandet äfven från wnnat. stånd skulle blifva återremitteradt, förklarade sig hafva anledning tro, att åtminstone borgarestån1et skulle besluta återremiss, så slöto sig de öfriga, som blott af misströstan att kunna uträtta något med återremissen föredragit betänkandets läggande ned ogillande till handlingarne, äfven till C. A. Larssons mening, hvarpå återremissen beslöts utan votering. Samma utskotts betänkande angående ändring i sättet för beräkning af stämmoböter bifölls. ——— Till redäktionen af Aftonbladet. Då jag, likmätigt riksdagsordningens stadsande — såsom frånvarande ledamot vid be