Aftonbladet – 22 februari 1860, sida 3

Belijershamn; angående beviljande af anslag till uppsätt ving af utredningspersedlar för det invid huf vudstaden uppförda hospital för sinnessjuke vård samt till denna inrättnings första ord nande och förvaltning; i anledning af Carl Henrik Hultenbergsan sökning om eftergift af 1857 och 1858 åren: återstående arrende för kungsladugården Borg holm å Öland; : samt K. M:ts skrifvelse: angående väckt fråga om förhöjning i er sättningen till svaga soldatrotar. Ridderskapet ooh Adein. Af elektorerna hade blifvit utsedd till ledamot uti riddarhusutskottet hr E. Tigerhjelm. Bankoutskottets memorial n:r 16, i anledning af riksståndens beslut öfver utskottets utlåtande n:r 11. föredrogs punktvis.1-sta punkten lades till handlingarnoe; 3:dje punkten, innehållande utskottets inbjudning till ståndet att deltaga uti borgareoch bondeståndens beslut, förkastades på yrkande af grefve Lagerbjelke och hr C. B. Liljehöök, hvilka i stället önskade att ridderskapet och adeln måtte inbjuda de öfriga stånden att deltaga uti sitt beslut, hvilket på framställd proposition blef af ståndet bifallet. För den händelse att denna inbjudning icke antages, utan punkten kommer till afgörande i förstärkt bankoutskott, antogs den af utskottet föreslagna voteringspropositionen. Bankoutskottets utlåtande n:r 17, angående bankovinstens användande, blef äfven punktvis föredraget. I:sta punkten, afstyrkande det af hr Lefrån föreslagna sättet om bankovinstens framtida användande till bsnkens konsolidering, blef af ståndet bifallen, sedan br Ehrenhoff, hr Akerman, friherre C. A. Raab och hr Mannerskantz talat för, och hr Lefrån, med hedläggande af sin protest emot de öfriga ståndens beslut, emot densamma. 2:dra punkten, tillstyrkande bankens deltagande uti jernvägslånet med 4 millioner, emot erhållande af för lånet utfärdade obligationer, väckte en längre öfverläggning, uti hvilken deltogo friherre A. W. Stjernstedt, som, i enlighet med den reservation han vid utskottets förslag bifogat, önskade att bankens för de sednast förflutna 3:ne åren samlade vinstmedel böra företrädesvis användas för att småningom indraga bankens utelöpande sedlar, så att maximum af sedelstocken stannar vid 25 millioner. Hr Ehrenhoff, som instämde i detta förslag; hr Mannerkrantz, som afstyrkte detta förslag såsom i hög grad skadligt inverkande på rörelsen och dessutom omöjligt att verkställa, emedan det skulle helt och hållet rubba de grundvalar, på hvilka vår bank hvilar, och 3nskade bifall till utskottets förslag; frih. Sprengtporten, som i afseende på hr Ehrenhoffs förslag önskade att bankoutskottets beslut angående den återstående bankovinstens användande först måtte afvaktas och önskade bifall till utskottets förslag; hr Åkerman, som i enlighet med sin afgifna reservation önskade att banken måtte deltaga i lånet med 5 millioner, emedan det skulle vara af större säkerhet för banken att nedlägga sina vinstmedel i statsobligationer, och derföre önskade afslag å utskottets förslag, statsrådet Gripenstedt, som beklagade att icke utskottet på samma gång behandlat frågan om användandet af de återstående 2 millionerna utaf bankovinsten, och hoppades att detta, måtte blifva i enlighet med K. M:ts proposition, nemligen till inrättande af ett inhemskt fondsystem, och som uppdrog en tablå öfver de olika ländernas obligationers kurs under förlidet år, enligt hvilken det visade sig att de svenska statspapperen fallit minst utaf alla, eller i allmänhet icke mera än 3 å 4 procent, då andra länders visade en skillnad af 15 och 16 procent; frih. C. A. Raab, som talade för bifall till utskottets förslag; frih. W. F. Tersmeden som i afseende på siffran skulle önska dess törändring till 5 millioner, sedan lånet nu blifvit bestämdt till 25 millioner, såvida icke denna punkt redan blifvit af 3 stånd antagen, och förklarade i afseende på de återstående två millionerna af bankovinsten att han aldrig inom utskottet skulle lemna sin röst till deras användande i och för ett inhemskt fondsystem; hr Printzensköld, som uttalade banken skulle ingå med hela sin vinst, eller åtminstone med 5 millioner i det utländska lånet. På framställd proposition bifölls utskottets förslag. På af hr Liljehöök framstäldt förslag beslöts att protokollsutdrag öfver detta beslut skulle statsutskottet meddelas. 3:dje punkten, tillstyrkande att det ifrågavarande utländska lånet måtte bestämmas nominelt till fyra millioner mera. än som behöfves för fortsättning af statens jernvägsbyggnader, hvilka tyra millioner i obligationer lemnas till banken i utbyte mot, dels det återstående beloppet af riksgäldskontorets räntebärande obligationer, som finnas i bankens ego, dels så stor del af banken tillhöriga armåns ackordsamorteringsfonds obligationer, som efter uträkning erfordras för att fylla ofvannämnde summa, fyra millioner rdr rmt; dock att detta utbyte ej får ske förr än banken, enligt det med de utländska långifvarne afslutade kontrakt, eger rättighet att omför mälda obligationer å den utrikes marknaden disponera — väckte någon öfverläggning, i hvilken deltogo: hr Flach; som önskade afslag på detta förslag, emedan han icke kunde inse, att staten deraf skulle hafva någon nytta; frih. W. F. Tersmeden, som försvarade utskottets åtgöranden, men icke ville hålla på sjelfra saken, då frågan genom 3 stånds beslut förfallit; grefve Lagerbjelke, som talade för afslag, emedan åtgärden skulle kunna i utlandet blifva missförstådd och störa krediten. På framställd proposition förkastades denna punkt af utskottets förslag. De af statsrådet Lagerstråle under diskussionen öfver första punkten aflemnade kon2. propositioner och skrifvelser blefvo dels böordlagda, dels remitterade till vederbörande utskott. Sammansatta statsoch ekonomiutskottets utlåtande n:0 5, afstyrkande väckt motion om anslag till uppförande af en ledfyr vid inloppet till Warbergs hamn, bifölls utan diskussion. Samma utskotts utlåtande D:0 6, angående väckt motion om befrielse för rotehållarne vid Jemtlands kavalleri från åtskilliga dem åliggande skyldigheter, föredrogs punktvis. 1:sta punkten, angående utgifterna för hästarnes furageringar under marscherna, bifölls utan diskussion. 2:drå punkten, tillstyrkande rotehållarnes befriande från. sadelmunderingens underhållande, bestreds af hr Rosensvärd, som yrkade afslag på utskottets förslag, på den grund att ett sådant befriande skulle i fråga om det öfriga kavalleriet utgöra ett sorgligt prejudikat. Häruti instämde hr Printzensköld. Hr Nordenfelt motsatte sig yrkandetaf afslag, anseende något prejudikat icke kunna komma i fråga, emedan det öfriga kavalleriet rider för rusthåll och icke för kronohåll. Med hr Nordenfelt instämde hr G. Montgomery, och med dem, som begärde afslag, instämdejibr Wolffelt. På framställd proposition, svarades ömsom ja och nej. och då landtmarskalken förklarade utskottets förslag förkastadt, begärdes af bir Nordenfelt votering. hvilken utföll så, att utskottets förslag blef med 45 nej mot 16 ja af ståndet förkastadt. : Prestoståndet. Sammansatta statsoch ekonomiutskottets utlåtande n:o 6, i anledning af väckt motion om befrielse för rotehållare vid kavalleriet i Jemtland från skyldigheten så väl att bidraga till sadelmunderingens anskaffande och underhåll, som att underhålla sig emot allt inblandande af banken uti statens 1åneoperationer; grefve Liljencrantz, som önskade att.