Aftonbladet – 20 februari 1860, sida 3

dens torg. Det är, i förbigående sagdt. ett besynnerligt. öde, att hvar man finner en öppen plats. Ai Stockholm, prydes den gerna af en viktualievåg. Skeppsbron har sin. I Stadsgården ligger en annan.. På Munkbrotorget är en tredje uppförd. Adolf Fredriks torg saknar ej heller en sådan... Kan läsaren erinra sig någon hufvudstad,. der han funnit något våghus annat än på det aflägsnaste ställe? I andra städer lemnar man gerna öppna platser il obebyggda, man tvärtom nedrifver vanprydande bus för att städa, och aflägsnar åtminAd stone från de mest besökta platser varuuppillag, som ega skadlig afdunstning. Om hos iloss ett olika förhållande: eger rum, så lärer det härröra deraf att frågorna i tby fall mindre bestämmas med afseende på ordning och Trundhet än på vissas heqvämlighet. Hvad som blifvit hufvudsakligen gjordt för Å Stockholms planmässiga anläggning och försköning bar härrört från dess regenter, Gustaf I, Å Gustaf II Adolf, CHistina, Carl XI och Gustaf III. Den mest storartade byggnadsÅplan är den af Tessin, på Carl XI:s befallTniog uppgjorda, till följd hvaraf tvenne broar Tskulle leda öfver Norrström (vi vänta ännu på den ena); Gustaf Adolfs torg skulle ifoniden prydas med. en kyrka, liknande Roms Pantheon; på slottets södra sida (nu upptagen f finska kyrkan och Indebetouska huset) kulle uppföras en arsenal; på den venstra (i stället för hästgardets kasern) ett palats för hofrätten; hvarjemte Helgeandsholmen skulle planeras och förses med ep ringrännarebana. Gustaf III upptog af Tessins plan hvad han sunde bekosta och medhinna, byggde nya ;ron, tvenne palats på Gustaf Adolfs torg ch uppförde börsen. Under partitiderna, :å, såsom man sade, en hökare var mäktigare 1 sitt stånd än kungen i rådet, tillbyggdes viktualievågen i slottets grannskap. Gustaf IN vefalde kort före sin död dess borttagande, men den trotsar ännu hans bud. Under en sednare tid synes man oftast byggt utan någon egentlig plan, om ej så må anses böjelsen att efter beqvämlighet, eller till vinnande: af byror; uppföra byggnader på öppna platser och hvar det bäst kunde löna sig. Sålunda har man anlagt bodraden vid Norrbro; hvarigenom Helgeandsholmens plahering kommer att försvåras, en bodrad bakpomCarl XIV:s staty, föga lämplig bredvid en shjeltestod; och en bodrad vid. Adolf Freilriks torg; .man har uppgjort förslåg till ett stort hus på Skeppsbron, för viktualievägning och uthyrande af kontor; ifrågasatt ett hotell för resande vid: södra .ändan af Carl XIII:s torg,byggt våghuset på Munkbrotorget 0. s. v., hvartill kommer det nyaste förslaget, att uppföra tvenne byggnader för varuupplag och tullbehandling pv Skeppsbron. Om tlågon plan finnes i allt detta; är. det väl att gynna wissa: intressenioch .skaffa sig hyror... Detta är ganska-berömvärdt,-8årlänge det ej: kommer ; strid .med högre intressen; såsom allmän ordning och sundhet; då äfven korporationers beqvämlighet och vinning lära böra vika. en Stockholm är en fandelastad, invänder man. An London; Paris, Berlin, Hamburg. Köpenhamn m. fl., ega de ej handel, jemförlig med Stockholms? Ser man på kajerna af Themsen, Seinen, Spree, i stadens mest be-1: byggda delar, eller. på Jungfernstig i Hamburg, eller kring Alsterns stränder, varu-upplag; eburu beqvämt det kunde vara för de handlande, och ehuru Hamburg styres ensamt af köpmän? Anlägger man i nämnde hufvudstäder viktualievågar omkring slotten, eller på de förnämsta kajer, hvarigenom en afdunstning uppkommer, som under den varma årstiden förpestar luften Tillåtes sådan oordning och osundhet i Göteborg, Norrköping, Malmö, eller andral! svenska. handelsstäder? Låter man der magasinera bränvin, viktualier m. m. på gatan, hela veckor och månader, iresidensets grannskap? Hvad hindrar att äfven här nedflytta dylikt till stadsgården, der de flesta magasiner finnas? Om dess hamn utlägges, beredes der tillräckligt rum. Malmö har nyss offrat en million föratt bygga sig en hamn. Medlångt mindre kostnad kan sannolikt stadsgårdsham nen bli användbar. Om bamnplatsernas för delning äfven ändras, så att de fartyg med trävaror, som -der lägga upp, förflyttas till Skeppsbron och viktualielasterna ned itill Stadsgården, så befrämjades deraf en renare luft och större sundhet i den mest bebodda del af staden. Den enstämmighet, hvarmed den allmänna meningen och den deraf genljudande pressen länge yttrat sig i-dessa ämnen, skall omsider göra sig hörd å ort och ställe som vederbör och skall säkerligen dessförinnan icke tröttna. Men vi återvända till frågan om nödvändigheten af en plan för hufvudstadens bebyggande. Af hvad ofvan är anfördt synes klart, :tt med afseende å både:ordning, sundhet och prydnad måste grändsatsen vara gifven, att j belamra stadens vackraste och förnämsta platser och kajer med hus och varuupplag. Skall.deremot blottrenskildas beqvämlighet och stadskassans: intressen tagastillgrund, så blifva väl-en dag alla de vackrastetorg och :sträner bebyggda med bodär och Yarumagasiner, y.der löna de .sig bäst, Men huru skall då Stockholm komma att se utien framtid? De sar till förekommande af en dylik sakernas sång.som-konung: Oscar: för ett:par åf sedan ifslög drätselkommissionens anhållan att få rygga ett nytt, mindre våghus påSkeppsbron. icke utan förundran. ser man nu, framställning göras.om byggnad af.två ,varubus på ammacskaj.: Bifalles.den;.så-kan:-man-.vara örvissadvatt inom några år se antalet ökas De fn ellerflera, ty det blir så beqvämt ch Tönande,, Är det såtom väktare för .sålana varumagasiner. son man ställt Gustaf len-tredjes. ärestod. på ena sidan.af-kajen och Carl Johans på den andra? oe: Löneberäkniögen vid ölementarlärotd sen sor Verken,