Aftonbladet – 16 februari 1860, sida 3

0: 57.), väga, i afseende ä nägon menniska, använda den i Athanasii symbolum tre gåner, ehuru i olika ordalag, framstälda domen om evig förtappelse eller salighetens förlust fott derföre, att den menniskan sade sig icke unna (fast och stadigt) tro alla. satserna i nämnda symbolum? Mårne det icke vore skäl, att de tre andra ståndens ledamöter, åtminstone de, som sitta i lagutskottet, närmare öfcrvägde ordalagen i de symboliska böckerna, van de antoge ett förslag, enligt hvilket hvarje medlem af den svenska s. k. kyrkan kan, åtminstone derest han ej är preste), blifva -traffad med fängelse till och med ett år för det att han offentligen förkunnar,, att en menniska kan blifva salig, om än hon icke .fast och stadigt tror alla bestämmelserna i It s. k Athanasii symbolum? s Som nu flere äfven här i landet anse, att de, som aflida i spädaste barndomen, kunna blifva saliga, om än de icke blifvit döpta, må vidare erinras, att 2:o Augsburgiska bekännelsens 9:deart. är så lydande: )Om Dopet warder lärdt, at thet ir aff nödhen til saligheten. Och at Gudz: ådh genom Dopet tilbudhin och giffvin war-der. Och at man små barn döpa skal. Hwilke genom Dopet Gudbi öffverantwardadhe bliffva aff Gudhi til nådher uptaghna. Här fördömes the Wedherdöpare, som ogilla thet Doop, som skeer medh små barn, och föregifva, att barnen föruthan Dopet kunna satighe vardar. f). Ehuru nuvarande baptister, som i allmänhet äro ganska toleranta samt yrka vidsträckt och allmän religionsfrihet, ingalunda böra förblandas med refomationstidens fanatiska veIderdöpare , måste dock, enligt ordalydelsen i denna artikel och i M. B:s 1 kap. 3 och 4 SS (enär dessa af högsta domstolen ansetts vara icke modifierade genom 16 reg.form.), de ungefärligen femtusen (5000) baptister, som för T närvarande i Sverge lära finnas, ej blott varda af sina fordna trosbröder, de s k. Iutheraverna, fördömda, såvida dessa sednare skola vara renläriga, utan ock förvisas riket, såvida: åklagaremakten vill uppfylla sin skyldighet... Och om det kongl. förslaget blefve lag, samt derefter någon medlem af den svenska s. k.. kyrkan offentligen förkunnade, att han i icke: ville fördöma baptisterna eller andra,: som: föregifva, att barnen utan dopet kunna salige : vardan, så skulle, derest domkapitlet ville: nedlysta en sådan orolighetsmakare, han kunna, , ligt I S i kongl. förslaget, sättas ett år i: fängelse, och det oaktadti erkebiskopeniLindbloms allmänt antagna förklaring öfver dok-tor Luthers mindre katekes står (310 stycket):: Blifva de barn osalige, som utan döpelse dö? Nej; de hafva icke genom uppsåtlig otro och yud kunnat förspilla Guds allmänna nåd, om Christum. Man må ej tro, att en i dylikt afseende tilltalad kunde inför domstol: försvara sig med åberopande af någon för-klaring af katekesen eller psalmboken eller: ens af kyrkohandboken; ty icke någon af dessa: r den nyare tidens foster, är godkänd m symbolisk, och kan allraminst gälla. emot augsburgiska bekännelsens eller symbo ernas klara ordalydelse! vEE2 eg Ford 3:0 Den 28:de (som är den 7:de antitetiskay i Augsburgiska bekännelsen: innehåller d många frihetsider rörande ,Söndagharna h andra sådana Kyrkioordningar, äfven fölide: Förty then helghe Scrifft haffver-affadt Sabbathen, och lärer, at alle Mosaiske Urremonier väl måghe bortläggias,sedhan set helgha Euangelium är uppenbart wordet, ck Nhjkwäl medhan thet war aff nödhenne, rordna en vissan dagh, på hwilken folket unne weta sigh skola törsamlas: är thet klart, 1 Gudz Församling haffver ther til förordnat :öndaghen, hwilken ock för then orsakens skul ynes meer haffva bekaghat, på thet atfolket julle haffva itt Exempel om then Christeligha rijheten, och lära weta, at hwarken Sabbans eller någhon annor dagz begängelse är 4f nödhen til saligheteno. Om nu deremot någon skulle offentligen förkunna? den lärosats?, att man borde hålla ändagen såsom sabbat på grund af Guds ord, iller lijka som thet wore Gudz befalning?, ch alltså söndagens helighållande komme att besvära? samvetet; så kunde ett sådant påståade åtalas såsom mot den rena evangeliska ran stridande?, samt, om det kungliga föraget blefve lag, ådraga den enfaldige för:unnaren ett års fängelse. 4:0) I samma art. läres ock, att man de ?tu, Regementen, thet Andeligha och thet Werldz:gha icke sammanmängia? skall. ?Ty thet :deliga Regementet haffver sina synnerligh falning til at predika Euäångelium och uthkiffta Sacramenten. Thet skal icke inträdha uthj itt annat kall? Skulle nu någon offentligen förkunna?. att. biskopar och prester borde hafva verldslig makt, t. ex. riksdagsmannarätt, så är: uppenbart, att en sådan irrlärare, på grund af skarpt skilnaden mellan den ofliciella eller statsreligionen före och efter den 6 Juni 1809; hvarvid dock, såvidt ins. nu minnes, dr Wieselgren icke utvecklat hvad verkan i dogmatiskt afseende then präntade Kyrkeordning j Trycket uthgången Anno etc. (15)72, kunde anses hafva. En sådan utveckling hade dock varit desto mer hödig som i Upsala mötes beslut är bestämdt, att svenskarne skulle hålla sig widh then Religion, som, genom samma kyrkeordning är samtyckt och bejaket blefwem. Det oaktadt är samma kyrkeordning icke tillgänglig i bokhandeln och kan svärligen numera erhållas. Väl hade varit, om dr Wieselgren låtit.i sin bok aftrycka 1572 års kyrkoordning, och det med samma noggrannhet, som synes vara använd vid utgifvandet af öfriga ännu gällande trosnormer. e) Huruvida den s. k. statskyrkans prester skola straffas äfven med böter eller fängelse, är, i följd af sista punkten i S:n samt den i förra art. intagna inledning till författningen, ganska ovisst. f) På det de läsare, hvilka icke känna det latinska öriginalet, ej må föreställa sig, att detta innehåller ett mildare uttfyck, än det ofvan intagne (fördömes,); meddelas bär artikelns sednare afdelning enligt latinska originalet: Damnant Avabaptistas, qui improbant baptismum puercrum et aftirmant pueros sine baptismo salvos fieriss — -Ins. känner at RT AR Arr at Svin nh ll om RNA