Aftonbladet – 15 februari 1860, sida 2

sar. Från och med den 1UV URKkt. 1542 nedsattes. tullen för utländska plankor till 1 18 sh. och till I 12 sh. från samma dag ir 1843 då varan inkom från främmande länler samt till 2 sh. pr load: från kolonierna. r 1846 beslutades en ytterligare nedsättning till förmån för utländeka trävaror, så att för plankor skulle betalas 1 6 sh. från den 5 April 1847 :och 1 från samma dag år 1848. Derefter blef, från och med den 16 Apri 1851, afgiften för utländska plankor nedsatt till 10 shillings pr load, hvilken afgift ännu gälle.. För plankor från Canada utgör afgif-en 2 sh. pr load sedan år 1843. Tullen på bjelkar och sparrar är nu 7 sh. 6 pence från främmande länder och 1 sh. från kolonierna pr load. Det vore en stor triumf för fribandelsgrundsatserna om den emellan enzelska trävarukolonierna och moderlandet innu gillande mellanrikslag kunde upphäfvas. Man bör då boppas, att de öfriga lagar af detta slag, som ännu återstå, snart skola försvinna, eller åtminstone att man icke ifråzasätter nya lagar söm bestämma olika tull rör samma vara då den inkommer från ett synnadt land, emot den som skall betalas för varan då hon inkommer från andra länder. Emellertid är det: rådligt att icke göra sig alltför säker om den föreslagna tullnedsättningens genomförande. Den kan ej ske utan betydlig uppoffring af statsinkomst. Trävarutullen under det är som tilländagick den 31 Mars 11859, inbringade 574,239 eller 10 millioner rdr rmt. Tullen på öfriga i generalkonsul Totties telegram nämnda artiklar utgjorde under samma tid: för smör 94,795 L, för ost 44,220 ; för-talg 84,932 och för ägg 23,846, tillhopa 247,793 , cller 4,460,000 rdr rmt. : — Vid K. Landibruksakademiens sammankomst i g r förekom, bland annat, följande: Från k. civildepartementet hade tillkännagifvande skett, att K. M:t till bestridande af omkostnaderna vid det allmänna landtbruksmöte, som under nästinstundande sommar är afsedt att hållas i Göteborg, beviljat ett belopp af rår 4500 rmt, äfvensom enahanda belopp till premier vid nämnda möte. Föredraganden uti vetenskapsafdelningen, öfverdirektören Åkerman, afgaf en redogörelse för den af akademiens agrikulturkemist, professor Miiller, inlemnade årsredogörelse öfver sin verksamhet under år 1857, hufvudsakligen omfattånde de af honom företagna resor till olika delar af landet. . Såsom slutsats af den kännedom om Sverges jord och dess landtbruksförhållanden, hvilken härunder vunnits, framhölls i berättelsen, hurusom få länder torde finnas, hvilka af. naturen erhållit en i allmänhet bättre jordmån än Sverge; att man, med undantag af Skåne, ännu icke lärt sig inse värdet eller begagna sig af denära nog öfverallt förekommande lager af mergel, samt att Sverges jordbruk i så måtto befinner sig på afvägar, som produktion. af spanmål för närvarande utgör hufvudsak, under det att dock. såväl. klimat som öfriga förbållanden göra boskapsskötseln.-såväl: mera naturenlig, som ock, utan tvifvel, i längden mera vinstgifvande. Hr professorn vilie derföre hafva sädesodlingen inskränkt blott till hvad som motsvarar det egna -behofvet; den nuvarande exporten. af. säd deremot inom landet förvandlad till ladugårdsprodukter, hvarigenom icke blott exportens penningevärde komme att ökas, ntan ock medlen till ett fortfarande af detta förbållande qvarblefve inom landet. Berättelsen antogs tillinförande uti akademiens handlingar. Föredraganden i mekaniska afdelningen, öfverstelöjtnant Stål, redogjorde för ens. k. vägmätningsmaskin, hvilken, ehuru i så måtto ofullständig, att den endast var användbar på fullkomligt jemn och stenfri väg, likvisst ansågs böra, då dess: pris:blott utgjorde ;10 rdr rmt, till-akademiens samlingar inköpas. Professor A. Retzius förevisade prof af nordamerikanska hvete-krossgryny hvilka, i form jaf gröt, lära utgöra en daglig spis i nämnda land och der befunnits. vara särdeles helsosamma samt motverkande de olägenheter, hvilka i sanitärt bänseendeuppkomma genom att uteslutande förtära bröd, bakadt af från kli. till fullo befriadt hvetemjöl. . Dessa gryn kunde med lätthet tillverkas äfven vid våra vanliga grynqvarnar, hvadan hr professorn fäste uppmärksamheten på desamma, såsom ett synnerligen lättsmält och helsosamt födoämne. Hr Jublin-Dannfelt meddelade åtskilliga försök till utrönande af det ekonomiskt lönande af mjölkboskapens utfodring rikligare än med hvad i allmänhet bittills antagits såsom normalfoder, hvaraf visat sig, att detta ganska väl lönar sig, samt att kor, under en fortfarande riklig utfodring, år efter år, tillgodogöra en allt större del af sin föda, såsom produktionsfoder, hvadan en rik fodring under ett föregående år i viss mån möjliggör en minskning i utfodringen under ett derpå följande, med bibehållande af samma mjölkafkastning. Derjemte anfördes åtskilliga försök till utrönande af det pris, till hvilket mjölk, använd till gödning af kalfvar, kan tillgodogöras. Magister Eneroth fäste uppmärksamheten på de betydliga fördelar, som äro att hemta af fruktträdsodling; anförde, såsom exempel härpå, förhållandena i detta hänseende i Wirtemberg samt redogjorde för de hufvudsakligaste vilkoren för att fruktträdsplanteringar skola lyckas och en rik fruktansättning erhållas. Professor Miller föredrog, ur en af honom till akademien ingifven berättelse om sina iakttagelser under en resa i utlandet rörande torfberedning, de vetenskapliga grunder, som betinga den i praktiken redan vunna erfarenheten, att, vid konstruktion af torkbus, vare sig för torf, säd eller andra dylika ämnen, den upphettade luften bör insläppas vid taket och den med fuktighet mättade deremot afledas vid golfvet — ej tvärtom, såsom man ännu vanligen. finner vid dylika torkinrättningar nr Rs FR SA a RB TA Va dt 7 om, -— KR AN