Aftonbladet – 11 februari 1860, sida 3

ro oSKUNC neds än 4000 till duvUuV rdr rmt. Anodra punkten, om kanslersexpedition, och tredje punkten om justitierevisionsexpedition, biföllos, och afbröts här plenum för att i afton fortsättas. Borgaroståndet.Vid föredragning af statsutskottets utlåtande n:o 47, angående första hufvudtiteln, biföls anslaget till H. M. konungens hofhåilningssumma, efter en hemställan af hr fjerta, huruvida förslaget om Kongl. teaterns öfvertagande helt och hållet af staten borde au komma under öfvervägande och någon önskan med afscende derpå och på någon i sammanhang dermed stående jemnkning af hofhållningsanslaget borde nu uttryckas. Sedan hir Wern, Schwan och irck ytirat sig anse tidpunkten icke nu lämplig att pöfva denna fråga, förklarade sig hr Hjerta icke vilja framställa något yrkande, utan tillsbyrkte bifall, hvarefter någon vidare diskussion om denna punkt ej egde rum. Anslagen till enkedrottningarne tiföllog efter några uppgifter af hr Hjerta, om hvad som i utskottet förelupit, angående det för anslaget till enkedrottniog. Josephine i betänkandet anförda motiv. Den föreslagna förhöjningen till 36,000 rdr af prins Augusts anslag bestreds af hrr Blanche och Ridderstad, hvilka yrkade nedsättning till nuvarande belopp, 10,000 rdr, samt af hrr Bäcklin, Hammar, Hjerta, Staaff, Björck, Ditzinger, Cedergren och Lintröm, hvilka yrkade den äskade summans neduättning till 25,000 rår; hvaremot för de föreslagna 35,000 talade hrr Swartz, Lindstedt, Gråå, Wezern, Loven, Trägårdh, Wahlbom, Kock och Ekelund. Vid votering mellan summorna 36,000 och 25,000 rår i segrade den sistnämnda med 32 röster mot 28. Vid föredragning af frågan om förhöjdt anslag åt prinsessan Eugenie och vid derom anställd votering segrade med 1 rösts pluralitet den mening, som ansåg ingen förhöjning böra ifrågakomma. För utskottets betänkande talade brr Swartz, Palander, Lindstedt, Ekman, Schwan och Trägårdh; för den vid voteringen segrande meningen deremot hrr Blanche och Cedergren. Punkten 5, afstyrkande anslag af 6000 rdr rmt åt hertigen af Östergötlands stall, godkändes, äfvensom 6:te punkten, rörande åtskilliga avslag å första hufvudtiteln; 8:de punkten, rörande anvisande af Ulriksdals slott till enkesäte åt drottving Lovisa, godkändes, äfvensom ett anslag af 25,009 rår till dess reparation och iordningssättande, bitölls; derjemte godkändes utskottets: tillstyrkands om åtskilliga anslag för åskledares anbringande å Stockholms samt Drottningholms slott. Punkten n:r 11 litt. a, hvarigenom utskottet för närvarande afstyrkt någon åtgärds vidtagande för inköpande af tomtplats för nytt hofstall, bifölls; hvaremet litt. b, rörande Svartsjö slott, med hänseende hvartill utskottet tillstyrkt, att, så framt K. M:t icke anser nödigt eller lämpligt att slottet bibehålles, K. M:t täcktes efter utredning af förhållandena meddela nådig framställning om de åtgärder, som för byggnadens borttagande finnas mest ändamålsenliga. afslogs på framställning af hrr Lallerstedt, Staaff, Rydin och Hjerta. För bifall till utskottets åsigt talade hrr Björk och Lovån samt för åserremiss hr Billström. Statsutskottets utlåtande n:r 8, momentet !, afstyrkande de gjorda framställningarne om en allmän ättong af embetsoch tjenstemäns löner, godbändes vid anställd voterio. med 11 rösters pluralitet. Kontrapropositionen var hrr Björcks reservation, som förfäktades af reservatanten sjelf samt hrr Hierta, Rydin, Cedergren och Baäcklin, medan hrr Swartz, Palander, Bager, Ödmansson, Trägårdh, Gråå och Kock försvarade utskottets förslag. Plenum fortsättes i afton. Bondoståndot Efter förrättadt val af bankooch riksgäldsfullmäktige samt direktörer för lånekontoren remitteraes ett af Gustaf Johansson i Högnalöf i förra plenum iolemnadt anförande för Nässjö-jernvägen. Sven Gustaf Johansson i Åsen gjorde dervid anmärkningar. Att nu åter föranleda diskussion i denna fråga, som förut flera gånger varit å bane, ogillades af många, skarpast af Hedström, som till och med fordrade, att diskussionen skulle uteslutas ur protokollet. Derefter. företogs -behandlivgen af statsutskottets förslag till riksstatens första hufvudtitel, sedan man slutat föredragning punktvis. Vid första punkten, iwvari utskottet tillstyrk hofhållnings9 måtte bibehållas v ndradt belopp, 060 rår, ropade några på engel anmärkte, att dessa likv sa icke vore många. killiga Ir ing i tj illst de uti dessa motioner ut gter. Om t riktigt, så syntes konseqvensen fordra, att med statschefens apanage. Om man d detta, borde de öfriga nedsättninttare. Konscqvernsen fordrar attantingen ingen nedsättning på lönerna sker, eller att man r genast, Man borde erinra sig, att då wupgen vHyligen uppträdt på tronen, så hade ? ännu icke ordnat sin hofhällning, och det vore derföre rättast att nu vidtaga de bestämmelser, som cke kunde lämpligen göras sedan hau väl en gång hunnit definitivt inrätta sitt hof. Talåren förordade ierföre, att konungens apanage måtte nedsättas till 00,000 rår. Tjernlund, AT qvist, Isoz, Nils Olsson, umde, Nettelblad uttaen för denna nedsättning. Li nder. Sven åter uppläste de motiver, Larsson anfört för anmärkningar emot den propositionen om statsverkets tillstånd och bei konungen va nedsättninalla anslag Elfsborgs så mycket som möjligt på stamen kunde icke göra klari för sig, hvartill det skulle tjena och om det vore politiskt klokt t nu bråka om detta . då det ändock utan er. Han ville derföre nd sotlkänna utskottets framställning. C. A. Larsson förklarade att han gjort sina anmärkningar mot beloppet af konungens apanage icke så mycket för sumans skull, som för att uttala en önskan att hofxen blefve ställd på en annan fot. Det höga exemplet lyxens afskaffande ansåg ban nemligen erforderligt r att kunna framkalla en återgång bland folket från det öfverflödiga lefnadssätt, som här råder, och än hvilket man icke afstår utan att exemplet komer från allra högsta ort. För öfrigt ville han ha uimslägen till kouungeas hof utförda i en post med 230,000 rår, samt anmärkte mot statsutskottet, att let icke upptagit hans motiver till vederläggning eller omnämnt att han icke varit ensam om sina anutan att dessa varit underskrifna af nånga ständsledamöter. Nils Larsson anmärkte mot len af Mengel anförda jemförelsen mellan det k :panaget och tjenstemännens Iner, att ingen en r föreslagit bedsättning uti tjenstemä örut ude lönevilkor, 1 blott afpruto i i riksåagån be ke på senare tider bli ant det bestämdes 1823. h man vid början af en ring fastställde hans apanage så, att det omm? att g för hela havs regeringstid, hvarföre nan borde taga till det sådant, att, äfven om han amdåeles finge barn, det vore tillräckligt. Han önkade derföre bifall till utskottets förslag. Skölderg, Hultman, Erik. Olsson, Malmin, Nyqvist, Gustaf iohävsson, Anders Jonsson från Wermland och flera ndra instämde. Jöns Perston fråa Bickinge var af samma tanka om Anders Eriksson, att det icke kunde vara polikt klokt att bråka om detta anslag. För öfrigt iPe han uttala sig emot en jemförelse mellan staens chef och statens tienstemän. Han åtminstone förhöjdt, ut erjemte eri sONUNgs re,