Aftonbladet – 9 februari 1860, sida 2

— Sanskrit, ett Avan lefvands språk. Man har hittills trott, att detta urgamla språk, hvilket hus Hindueroa gäller såsom heligt, emedan det af dem endast nyttjas i religiösa och vetenskapliga skrifter, skulle längesedan hafva helt och hållet försvunnit såsom talspråk. Detta är dock icke alldeles förhållandet, Burne har nemligen iupptäckt, att en af de folkstammar, som lefva i Hindukuhs bergstrakter, ännu talar sanskrit, Det är ett vackert her-, defolk med hvit hy och blåa ögon. Emedan de ej äro muhamedaner, äro de föremål för de kringboende folkstammärnes hat och kallas af dem otrognev, Kafirer och Siaposch. Upptäckten är desto märk. värdigare, som man på grund af historiska och språkliga undersökningar antagit, att landet mellan Kaspiska hafvet och Hindukuh varit amman för de talrika, till språk, kroppsbyggnad och själsanlag beslägtade folk, som från de första historlska tider bebott Europa och en del af det sydvestra Asien, nemligen de högre kasterna i Flindostan, de persiska, rekisk-romerska, slaviska, germanisk-skandinaviska och keltiska folken.