Aftonbladet – 4 februari 1860, sida 3

samma förslag hufvudsakligen anfördt: att då de medel, som för de återstående arbetena å dessa begge stambanor erfordrades, måste anskaffas genom upplining, borde sagda upplåning verkställas på det för statsverket mest fördelaktiga eller minst kostsamma sätt; att då ifrågavarande upplåniog, med afseende den allmänna penningeställningen samt de öfriga förhållanden, som härvid borde tagas i betraktande, måste ske utom riket, vore det ur flera synpunkter särdeles vigtigt att vid beslutandet af ett nytt ut ländskt statslån bestämma cn sådan lånesumma, att rikets ständer icke vid nästa riksdag blefve nödsade gå i författning om ett ytterligare låns upptagande för samma ändamål; att det ovilkorligen: måste menligt inverka på svenska statens utländska kredit och lånevilkorens beskaffenhet, om vid hvarje viksdag nya lån skulle beslutas och samtidigt svenska statsobligationer, tillhörande flera särskilda lån, ;tbjudas: på utländska .-penningemarknaden; att känvedomen om en snart förestående ytterligare upplåsing för svenska statens räkning ofelbart skulle framkalla ökade anspråk af dem, som kunde och ville itaga sig det nu ifrågavarande lånetsanskaffande; tt den anslagssumma, som behöfdes för utförandet af de vid förloppet af nästa statsregleringsperiod återstående arbeten å ofvannämnde stambanor, sannolikt komme att å utländska börser anses ingalunda vara af den betydenhet, att den borde föranleda upptagningen af ett särskildt, utom landet försökt statslån af ett rike med Sverges storlek och tillgångar; itt ej allenast lånevilkoren kunde antagas blifva billigare, utan äfven de med upplåningens verkställande oundvikligen förenade kostnader mindre, om ett enda i stället för tvenne lån upptoges; att den nuvarande tidpunkten och penningeställningen vore synnerligen fördelaktiga för ett större utländskt statslåns erhål-. lsnde; att den i afseende på det nu ifrågaställda lånet förekommande omständighet, att en del deraf cke skulle indragas förr än efter ett par år, måste i tj ringa mån öka värdet å de obligationer, som först !erefter behöfde föryttras, helst med hvarje tilländaående år de till ett med kapitalrabatt upptaget amorteringslån hörande obligationer måste, såsom en naturlig följd af den årligen sig ökande amorteringen, få ett ökadt värde i förhållande till obligationerna för ett dylikt sednare upptaget lån; att bestämmandet af en jemförelsevis större upplåningssumma skulle underlätta det beslutade lånets erhållande i England samt upptagande med återbetalningsskylTghet i guldmynt, hvilket, enligt hvad sednare tiders erfarenhet ådagalagt och under. det sannolika fortgåendet af guldets fallande värde i förhållande till silfver, onekligen vore en för låntagaren särde!es vigtig och fördelaktig omständighet i fråga om ett lån, hvars återbetalande komme att under en !ingre tidrymd forfara; samt att de med upptagningen af-ett större statslån förenade fördelar syntes 3å Öfvervägande och de från upplåningen af ettjemförelsevis mindre belopp oskiljaktiga olägenheter och kostnader så, väsendtliga, att rikets näst sammanträdande ständer möjligen komme att derigenom för2nledas, att vid den då oundvikliga upplåningen icke inskränka; sig inom den -lånesumma, som erfordras för fulländandet af nu ifrågavarande jernvägar. Utskottet har visserligen under öfverläggningarne angående förevarande vigtiga ärende tagit i nogsrannt betraktande nu anförda, jemte öfriga omständigheter och förhållanden, som ;tala för bifallandet af det framställda förslaget, att rikets ständer måtte vid denna riksdag fatta beslut om upptagandet af hela: det för de begge påbörjade stambanor038 fullbordande erforderliga lån; men oaktadt:utskottet ingalunda vill förneka : vigten af flera derför förekommande skäl, har utskottet dock ej funnit dessa utgöra tillräcklig anledning för utskottet att tillstyrka och rikets ständer att nu besluta en upplåning vida utöfver hvad K. M:t föreslagit och jernvägsarbetenas fortsatta bedrifvande under nyss ingångna och derpå följande tre år fordrar: Då i grundlagarne en bestämd tid föreskrifvits, för hvilken vid hvarje riksdag statens utgifter skola fastställas.och dertill erforderliga tillgångar anvisas, skulle det säkerligen förefalla lika oväntadt som ovanligt, om rikets ständer under innevarande riksdag beslöte, att genom stadens ytterligare skuldsättDing anskaffa medel för utgifter, som först efter vidtagande af nästkommande riksdags statsreglering skola bestridas. För att ett sådant, från allt hittills iakttaget förfaringssätt afvikande beslut skulle kunna på ett tillfredsställande sätt förklaras och rättfärdigas, synas mera betydande och tillförlitliga fördelar böra för ländet kunna beredas, än en i allt fall, hufvudsakligen af framtida förhållanden beroende inverkan på lånevilkoren, som den nu föreSåna upplåningens verkställande utöfver behofvet för instundande stätsregleringsperiod möjligen kommer att utöfva. Emot bestämmandet vid denna riksdag, huru mycket,som bör utom riket upplånas, för att efter rikets ständers nästa sammankomst. finnas att tillgå för då iterstående arbeten å statens jernvägsbyggnader, förekommer dessutom, att beloppet af de kostnader, hvilka för vestra och södra stambanornas fulländ208 erfordras, destomindre kan för närvarande med någon tillförlitlighet beräknas, som dessa kostnader mäste till en icke ringa del blifva beroende af ide nnu icke: bestämda sträckningarne för: de återstående delarne af dessa begge jernvägar. Skulle nemgen rikets ständer icke antaga vissa af jernvägskomiten gjorda framställningar, såsom till exempel i fråga om södra stambanans sträckning genom Småland, eller om utförandet af jernbanan mellan ÖrePro och Halsberg, kommer det sammanlagda beloppet af sagde kostnader att med fyra eller fem mil toner understiga den af motionärerna beräknade summa: 35 millioner rdr. :Deremot torde i alla händelser med. säkerhet kunna antagas, att det belopp, som K. M:t vid denna riksdag föreslagit att genom utländskt lån anskaffas, blifver för fullföljande af de våbörjade starhbanearbetena erforderligt. Vidare skulle, äfven om det slutligen erforderliga eloppet för vestra och södra stambanornas utförande blefve lika med den af motionärerna antagna sum2 all möjlighet att fylla någon del af ifrågavaande behof. genom upplåning inom landet i inhemsk yntsort, icke allenast. under nu ingående, utan äfenunder den derpå följande statsregleringsperio:en vara med ens och utan föregående öfverläggning m begagnande af denna utväg på förhand afskuren. enomsden uti ofvan åberopade motioner föreslagna, JAde iafseende på belopp och tid utsträckta utländska Pplånings beslutande, komme rikets nu församlade tänderdessutom att blottställa sig för de anmärk!ingar, hvartill förändrade tidsomständigheter vid en ommande riksdag kunde gifva giltig anledning, !elst om den finansiella ställningen då möjligen nedgifver hela läånesummans upptagande: inom lan:et eller de återstående arbetskostnadernas bestrilande utan behof af vidare upplåning. Men likasom synnsamma finansiella förhållanden under de komnande åren kunna minska. upplåningsbehofvet, kan eremot detsamma, efter några års förlopp, genom uträffande händelser vara i-väsendtlig mån ökadt. En i sådant fall erforderlig förhöjning af den på förhand bestämda Jånesumman, eller ett möjligen oundikligt ytterligare utländskt låns upptagande, jemte deraf föranledd utgifning af nya svenska statsobligationer, skulle likväl sannolikt komma att anses mindre förenligt med hvad förut i afseende på detta lands utrikes skuldsättning under samma tid-blifvit af rikets ständer beslutadt och förklaradt samt tlltså komma att för landets kredit på den utländska Penningemarknaden och begärligheten af detAmmas der utelöpandeskuldförbindelse utöfva en vida menligare. inverkan, än. om Sverge, utan något egående deremot stridande förklarande, skulle efter kortare mellantid inom utlandet ånvonppträda såsom TOR RR Sof RE Fr TI WMR