Aftonbladet – 2 februari 1860, sida 3

ba HanduUngarne. På framställning af biskop Annerstedt beslöt står det att nästkommande onsdag den 8 dennes företag val af fullmäktige i banken och riksgäldskontore samt deras suppleanter, äfvensom af direktörer oc suppleanter vid lånekontoren. MILITÄRAFDELNING. Do Wahrendorffska kammarladdnings kanonerna. Vi ha mottagit och införa följande insänd artikel, och skola en följande dag meddel några belysningar af dess innehåll: Till redaktionen af Aftonbladet. Först för ett par dagar sedan fästades insändaren uppmärksamhet på innehållet af Aftonbladets 2il, tärafdelning, för den 17 och 19 sistl. December sam för den 10 innevarande Januari. Under löftet at handla om en vapenkomite innehåller bladet först nämnde dag en mot artilleristyrelsen riktad beskyl! nicg för anskaffningen till och bibehållande å riket fästningar af kammarladdningskanoner efter friherr von Wahrendorffs system, hvilka skola vara till krigs bruk otjenliga, samt grundar på denna beskyllnin; dels yrkandet på nödvändigheten att inrätta en va pe:.komite, dels ock förhoppningen, att rikets stän der, med afseende på de af regeringen begärda an slag till gevär och kanoner, skola se sig väl för och icke bevilja en enda vitten, utan på förestaf vade vilkor. Som de af friherre v. Wahrendorff och en annan in sändare uti Aftonbladet för den 19 December oci den 10 Januari mot nämnde artikel införda reklama tioner, enligt hvad kommentarierna utvisa, icke a redaktionen funnits tillfredsställande, utbeder sig in sändaren, mindre med afseende på beskyllningen: föremål än med afseende på densammas tvenne upp gifna ändamål, att få itidningeninförd en kort redo. görelse för ifrågavarande kanoners tillkomst, på det beskyllningen icke må i större mån befordra de af. sedda ändamålen, än som med sanning och oväld står tillsamman. Redaktionen, hvilken före artikelns införande på förhand tagit ganska väl reda på saken, grundar sitt omdöme om Wahrendorffska kanonens otjenlighet derpå, att man i Danmark, Norge, Belgien, Frankrike samt förmodligen äfven i Ryssland afstyrkt och frångått användandet af densamma på grund af anställda noggranna försöksskjutningar, klandrar att kanonen det oaktadt fortfarande finnes på våra fästningar, samt förklarar, att orsaken hvarföre den, oaktadt sn bristfällighet, hos oss blifvit antagen, naturligtvis icke kan vara annan än att profskjutningarne varit ettdera otillräckliga eller också mindre väl ledda, att således tydligen ett ganska stort misstag, som föranledt betydliga kostnader, blifvit begånget, för hvilket vederbörande länge varit särdeles generade, samt att misstaget förmodligen kunnat förebyggas, om någon af flera personer bestående myndighet pröfvat saken och icke, såsom under de sednaste årtiondena skett och man ganska väl känner, de flesta ärenden, som röra artilleriets materiel, nästan enväldigt blifvit afgjorda af en enda person, som visserligen förut verkat mycket godt för dess tidsenliga utveckling, men hvilken på sednare tiden synes blifvit så öfvertygad om sin egen fullkomlighet, att han sällan gillar något annat än det, som af honom sjelf blifvit uppfunnet eller åtminstone efter andra konstrueradt. I en af de sednare artiklarne uttalar redaktionen än en gång den förmodan, oatt den olyckliga kanonens antagande ej kunnat ske, om man egt en officiel vapenkomite, hvars medlemmar med sina namn måst stå för saken, då det nu deremot torde vara omöjligt att få reda på den skyldige Utan att vilja förringa värdet af redaktionens försäkran, att den på förhand tagit reda på saken, och detta till på köpet ganska väl, anhåller dock insändaren att, till deras tjenst, som af nämnde försäkran icke hafva nog, få ingå på försöket att äfven, för så vidt omfånget af en tidningsartikel det medgifver, göra reda för den reda äfven han på saken tagit, helst af redaktionens kommentarier till aet sista s. k. svaret i tidningen för den 10 Januari tyckes framlysa, att sådan redogörelse eller bevisning enligt redaktionens rättsbegrepp åligger, icke den anfallande sjelf, då denne går den enskildtes embetsmannaheder på lifvet, utan den, som gitter taga den anfallnes försvar. Insändaren kan emellertid icke tillbakahålla uttrycket af sin synnerliga förvåning deröfver, att redättionen eller, jag må: hellre säga, artikelförfattaren, innan han tager pennan för att, till sina syftens vinnande, bringa, icke Wahrendorffska kanonen, utan svensk embetsmyndighet i misskredit (ty på denna grundval skulle ju byggas vapenkomitå och rikets ständers misstroende), icke låter sig angeläget och samvetstvingande vara, att i första rummet taga verklig reda på denna myndighets åtgöranden, om hvilka det dock dagligen stått och står honom öppet att taga noggrann reda, — ja! troligen noggrannare än på de noggranna försöksskjutningarne i Danmark, Norge, Belgien, Frankrike och Ryssland, Försöken i Sverge med Wahrendorffska kamarladd nivgskanoner, hvilka förök red. anser sig befogad att med förnäm missaktning blott derför konklusionsvis bränmärka såsom fusk, att försök i några främmande länder icke äfven der föranledt antagandet af samma kanoner, måste väl tvärtom i allra första rummet förtjena att tagas i skärskådande, då frågan gäller att bedömma, hvilka skäl svenska artilleristyrelsen egt att hos K. M:t i underdånighet tillstyrka anskaffning af ifrågavarande krigsmateriel. Innan vi öfrergå till redogörelse för dessa försök, bör för redighets skull upplysas, att vi hafva trenne slag af kammarladdningskanoner, alla efter friherre Wi ndorffs system, nemligen: , S 0 Kärt OR bEnKoRer af 7,62 dec. tums kaliber och vid pass 25 sktb:s vigt, konstruerade för 12 I:s laddning och rund bomb af 64 W:s vigt. 2:0. Lätta bombkanoner af samma kaliber. och 14 sk:s vigt, konstruerade för 6 :s laddning och samma bomb, afsedda för lokalförsvar, som blott betingar kort port6e. : 3:0. 24::ga granatkanoner af 5,23 decimaltums kaliber och 4 skfb:s vigt, konstruerade för 4-b:s laddning och kartecher, till sidoförsvar af grafvar å Carlstens fästning. ; x Af förstnämnde slag hafva vi 27 st., af det andra slaget 51 och af det tredje 12 st. Med den svåra bombkanonen börjades försöken, för att blott tala om dem som anstälts under offentlig koutroll. i: s År 1843. Modellpjesen, som till dessa försök andes, var gjuten 1841 vid Åkers styckebruk. Den la komite, åt hvilken dessa försök voro uppgua, saknade icke egenskapen att vara offentlign, 1 egde tillika den vigtiga med komiteer icke allförenliga, egenskap att vara specielt sakkunnig. un bestod af öfverstelöjtnant Hjelm, major Stål artilleristabsofficeren löjtnant Nycander. Under Maj och Augusti månader skötos 119 skott, dels med vanlig och dels med forcerad hastighet, deis med och dels utan rengöring under skjutningens fortgäng, dels från landbatteri, dels från kanonslup och dels från Waxholms fästning. Komiterade yttra i dvras rapport af den 2 Oktober 1843: Då ieke, hvarken efter profskjatningen eller efter de vid försöken med starka laddningar gjorda skott, den rivgaste skada kunnat å kammarladdningskanone: upptäckas, finnes på grund deraf inge