Aftonbladet – 31 januari 1860, sida 3

ven härigenom gifva signalen till ett vansinnigt företag. På verket igenkännes mästaren. Man utlägger en bomb i mörkret, obekymrad om de offer, som kunna träffas deraf. Detta är en skymflig feghet. Bland dem, som blifvit arresterade för delaktighet i dessa lömska försök, och hvilka nästan alla bestå af personer, som förut varit anställda vid storhertigliga hofvet, befinna sig äfven tre lifgardister, Maritio, Benvenuti och Itzinger. Äfven vid första bombattentatet under balen på Crocetta häktades två lifgardister, Gherbardini och Norsini, äfvensom flera med det storhertigliga hofvet i förbindelse stående personer, bland hvilka en son till storhertigens stallmästare, Cassaglia. Farini bar utfärdat ett dekret, hvarigenom de andliges rätt att insamla allmosor afskaffas, och själasörjarnes löner ökas till 800 lire. Äfven har han anordnat återställandet af Piacenzas fästningsverk, hvilka sprängdes af österrikarne, då de nödgades hals öfver bufvud aftåga derifrån. Bref från Rom förmäla, att plan skall vara å bane att af mellersta Italien bilda ett rike för prinsessan Clotilde, såsom drottning af Etrurien, och prins Napoleon skall sedan blott betraktas såsom prince-consort. . Såsom betecknande för sinnesstämningen i Nizza anföres, att de nyligen förrättade kommunalvalen utfallit i antifransk anda. Uti Verona, likasom i flera andra under österrikiska väldet lydande italienska städer; hade teatrarne måst tillslutas i brist på besökande. Direktören för teatern Ristori annonserade då en representation till sin förmån. För att gifva den allmänt omtycktel mannen ett bevis på sitt deltagande, beslöto då 3000 personer att köpa biljetter, infinna sig för några ögonblick i teatersalongen, men sedan genast begifvasig bort. Polisen, som fått kännedom om denna demonstration, lät tillåsa alla dörrar så snart salongen var uppfylld, för att hindra publiken att aflägsna sig före representationens slut. Nu uppstod ett larmande tumult,. dörrarne sprängdes, och hela den uppretade folkmassan utstörtade på gatan under skallande rop: Lefve Italien! Lefve Victor Emanuel! Lefve Gariboldi! Uti Padua, Venedig och flera andra venetianska städer hade konung Victor Emanuels födelsedag, den 10 Januari, blifvit högtidligt firad af befolkningen. I Padua börjades festen med en messa uti den helige Antonii kyrka, hvarefter folket i massa företog ett tåg till Prado della Valle. Äfven i Venedig företogs ett dylikt festligt tåg. Mellan stora kanalen och Zucca voro alla hvalf festligt prydda. Marcusplatsen hvimlade af menniskor, men så snart den österrikiska militärmusiken började uppspela ett stycke, blef platsen inom några ögonblick alldeles folktom, liksom genom ett trolleri. Uti Venedig råder en till ytterligt hög grad stegrad förbittring mot österrikiska styrelsen och allt hvad österrikiskt heter. Soldaterna blifva vid alla möjliga tillfällen förolämpade, och man väntade hvarje ögonblick att allvarsamma oroligheter skulle utbryta: En österrikisk truppförstärkning af 50,000 n.an skulle förläggas i provinsen Venedig. Från Rom berättas, att regeringen väntade de franska truppernas aftågande från påfliga hufvudstaden, och att i anledning deraf 5000 man påfliga trupper blifvit kommenderade till Rom. Konungen af Neapel hade lofvat påfven sitt bistånd i detta fall. RYSSLAND. : Om Schamyls besegrares, furst Bariatinskys, emottagande i Petersburg läses följande skildring i J. de St, Pbg.,: — Fursten anlände den 9 Jan. nya stilen till Petersburg: En expresstrain hade fört honom från Moskwa. Han emottogs vid jernvägsstationen kl. 3 på morgonen af generaladjutanten Adlerberg i spetsen för kejsarens enskilda eskort, bestående, såsom man vet, af kaukasiska bergsboer till häst, tillhörande särskilda stammar. Han begaf sig direkte till Vinterpalatset, der kejsaren låtit för honom iordningställa de af storfursten Nikolai förut begagnade rum. En bedersvakt, under chefen för gardeskåren Plautins befäl, var uppställd vid ambassadörtrappan och gjorde militärisk honör för fursten, hvilken omedelbarligen emottogs af kejsaren. KI. 1 begaf sig kejsaren, jemte furst Bariatinsky, till paraden. Sedan kejsaren genomgått truppernas led, tog ban sjelf befälet öfver desamma samt lät dem skyldra gevär för fältmarskalken, till hvars ära de upphöjde ett dundrande hurra. Fursten, lifligt rörd, saluterade derpå kejsaren, hvilken med hänförelse slöt honom i sina armar. AMERIKA. : Från Newyork meddelas några ytterligare uppgifter rörande den ohyggliga katastrofen i Lawrence, genom den gigantiska fabriksbyggnaden Pemberton Mills instörtande. Byggnadens ruiner, blandade med maskindelar, betäckte en yta af 2 acres. Om aftonen den I voro mellan 2000 och 3000 personer sysselsatta med att, vid belysning af stora, på gar tan antända eldar, undanrödja grushögarne och framdraga de under dem begrafna personer. Då olyckan inträffade, voro 800 arbetare sysselsatta i fabriken. Byggnaden sammanstörtande utan ringaste föregående varnande tecken. Den var af en så svag kons struktion, att den, redan innan maskinerna uppställdes i densamma, fått remnor, och det erfordrades 22 tons jernplåt, för att genom mur rarnes beklädande gifva dem fasthet. Murarne rasade inåt och förvandlade genast fyra femtedelar af byggnaden i ruiner. Tillströmmande arbetsfolk lyckades snart intränga 1 några af arbetssalarne samt förde så skyndsamt som möjligt de döde och sårade ut på gatan, hvarefter de sistnämnde genast affördes till rådhuset, som för tillfället inrättades till hospital. Bland de olyckliga var en, hvilken, misströstande om sin räddning, sökt genom ett sår i halsen förkorta sitt lidande, men han lefde ännu några timmar efter befrielsen om5miechknnan — (nils ÖAR 2 Kn sv Ek Ola rm ft Rn RTR RSKR LR PY Det NE. a RA FRA ET VO ER TH Pg EN FA Eg AG Ul ma DR Pr