Aftonbladet – 30 januari 1860, sida 3

det må dock erkännas vara en förmån för en person, som under en ångbåtseller diligens: färd önskar afsända en telegrafskrifvelse från en främmande ort, der han måhända har tillfille uppehålla sig endast få minuter, att på förhand veta, det hans telegram åtminstone icke skall blifva qvarliggande på stället, derföre att han möjligen misstagit sig på portobeloppet. För att bevisa möjligheten att utan förlust för telegrafverket åstadkomma en högst betydlig nedsättning 1 portot, har en af motionärerna, hr Hjerta, anfört dels exemplet af Schweiz, der man undernåller ett jemförelsevis större antal telegrafstationer än i något annat land, med ett medelporto af 1 fr. för enkelt telegram, dels ock att hvarje station med ett instrument. och tolf timmars daglig tienstgöring bör kunna hvarje dag expediera minst 240 -enkla telegrammer, då, den första signaleringen inb-räknad, hvarje bokstafimedeltal icke medtoge mer än två sekunder, och på ett 20 ords telegram kunde antagas belöpa sig i medeltal 100 bokstäfver. Hvad exemplet af Schweiz vidkommer, lärer det knappt nekas, att ett medelporto af 1 fr. förå den inländska telegramvexlingen i ett land, hvars a!lra flesta stationer ligga inom 25 geografiska mils afstånd från hvarandra, kan antagas jemförelsevis icke vara lägre än det af 2 rdr i ett land med den vidsträckta yta som Sverge eger. Dessutom utgöras fyra nionde-1: delar af schveiziska telegrafverkets inkomster utaf portot för internationel transitokorrespondens, hvilken betäles med 1 fr. 50 centimer för hvarje zon. Beträffande åter beräkningen af antalet telegrammer, som från hvarje station dagligen borde kunna expedieras, må först anmärkas, att äfven enligt den af motionären uppgjorda kalkyl — 100 bokstäfver på hvarje telegram och 2 sekunder för hvarje bokstaf — summan af enkla telegrammer, som skulle kunna på tolf timmar handläggas, blir 216, men icke 240. För öfrigt, då mången gång en station, i anseende till genomlöpande korrespondens, kan hela timmar vara afstängd från liniernas begagnande, då ofta luftfenomener och andra störande inverkningar v lla att korrespondensen går vida trögare än vanligt, samt då slutligen den så kallade signaleringen eller adress-stätionens anrop icke alltid verkställes så hastigt som motionären synes hafva föreställt sig, utan kan upptaga hela qvarter och halftimmar — lärer det knappt behöfva erinras, huru omöjligt det för en hvar skall blifva, att i detta afseende uppgöra några tillförlitliga beräkningar. På samma gång vi anmärka detta, erkänna vi fallkomligt rktigheten af påståendet, att i allmänhet fiertalet af våra stationer med lätthet kunde handlägga ett vida större antal telegrammer än hvad de under något af de sistförflutna åren haft att expediera. Hr Hjerta har äfven dels yrkat, att telegrafförvaltningen här måtte organiseras på samma fot som i Hariburg, Schweiz, Danmark och Norge, dels ifrågaställt telegrafverkets förenande med postverket under samma chef. Den ringa utsträckning Hamburgska telegrafverket eger torde icke göra det der använda administrationssätt rätt lämpligt för Sverge. Det är bekant, att så väl Danmark som Hannover och Preussen i Hamburg ega särskilda, af Hamburgertelegrafkompaniet aldeles oberoende byråer, hvilka besörja den betydliga transitokorrespondens, som går genom denna stad. Schweiziska telegrafförvaltningen har en verksamhet, som icke mycket skiljer sig ifrån den, som. af svenska telegrafstyrelsen utöfvas. Under den förra lyder dock en särskild, år 1857 inrättad s. k. teknisk byrå, der så mycket nödvändigare, som Schweiziska telegrafverket har egna verkstäder för förfärdigande af telegraferingsmaskiner, icke allenast för stationerna inom landet, utan äfven till försäljning å utrikes orter. — I Danmark är telegrafverket underordnadt poststyrelsen. I Norge bestrides inom departementet för det inre en stor del af de göromål, som här åligga telegrafstyrelsen.s Det kan icke med fög nekas, att en närmare förening emellan postoch telegrafver. ken skulle kunna blifva i flera afseenden fördelaktig. Vi ville endast härtill lägga äfven styrelsen öfver statens jernvägar. Om i framtiden småstationernas förbindelse med telegrafverkets hufvudlinier mer och mer ko. me att grunda sig på roterande telegrafer, så skulle säkert, här såsom i utlandet, på många ställen skötandet af dessa kunna anförtros åt samma person, som förestode postexpeditionen. Och då å andra sidan äfven jernvägarne, och detta till lågt pris, besörja telegrambefordring, inses det lätteligen, hvilken fördel telegrafverket kan hafva af att komma i närmaste beröring med hvardera af de två nämnda kommunikationsanstalterna, Måhända torde förvaltningen af hvardera bland dessa lämpligast anförtros åt särskilda byråer under ett och samma statsdepartement, såsom fallet är i flera andra länder. Om vi icke helt och hållet misstagit oss på hr Hjertas mening, anser äfven han det önskligt att, såsom i de af honom särskildt nämnda grannländerna Norge och Danmark eger rum, telegrafförvaltningen ställes i mera direkt samband med vederbörande regeringsdepartement, hvilket icke annat kunde än komma att leda till en minskning i verkets utgifter. Men om så är, kunna vi också icke annat än anse det sam en brist på konseqvens, att nyligen hr Hjerta, kanske frigare än någon annan, bekämpade förslaget om inrättande af ett nytt statsdepartement, hvilket dock mer än någonting annat skulle hafva bort leda fill det åsyftade resultatet, på samma gång, genom sammanförande af de nu under civiloch finansdepartementen lydande jernvägarne, postoch telegrafverken, åstadkommits en högst nyttig enhet i förvaltningen af dessa verks angelägenheter: s Med anledning. af -samme motionärs erinran derom, att äfven fruntimmer lämpligen kunde vinna anställning å telegrafstationerna, ft PRI eka Tinker V fraga ln fn Tibell nen Ön FR VT