Aftonbladet – 27 januari 1860, sida 2

landen äro fullkomligt klara och konstaterade, icke kunna fästa det ringaste afseende vid anonymt insända artiklar, hvaremot vi, då insändaren endast för redaktionem vill uppgifva sitt namn; men för öfrigt vill vara okänd, iakttaga den strängaste diskretion i dutta hänseende. — Man iäser i gårdagens Posttidning: Då ett rykte spridt sig om tillvaron af efterapade sedlar i allmänna rörelsen, kunna vi upplysa, att väl en dylik sedel å 50 rdr af riksbankens nya sedelslag blifvit i riksbanken presenterad, men att denna sedel lätt särskil jes från de äkta, alldenstund den är gjorå för hand, namnunderskrifterna illa efterapade och .det 8. k. trycket å baksidan helt och hållet saknas. Något skäl finnes icke att antaga. det en sådan efterapning kunnat bedrifvas i större skala. — — Af Kabinetts-bibliothek, utgifvet af OC. F Ridderstad, ha 26:te och 27:de häftena för 1859 ut kommit, innehållande 9:de häftet och slutet af historiska romanen Magnus Stenbock, af Pilgrimen, samt början af Disponenten af Anthony Trolope, öfversättning från engelskan. — — Om ransakningen rörande det af ettan tal studerande begångna öfvervåldet mot gevaldigern Axelsson innehåller. Upsala-Posten: Förliden Måndag börjades vid härvarande rådsturätt undersökning om det förut af oss omtalade slagsmålet mellan gevaldigern Axelsson och ett antal unga studerande. Axelsson var af aktor instämd såsom svarande, tvenne studerande såsom målsegare och fyra såsom vittnen, Den måhända i mångens tycke nog besynnerliga form man sålunda gifvit stämningen förklaras dermed, att man om saken ingenting med säkerhet vet mer än att Axelsson brukat sabel och att tvenne studerande efter den hafva otvetydiga märken. En annan förklaring har ock omtalats,den nemligen, att Upsala rådsturät:, genom att få stämningen på ofvannämnda sätt ställd velat undgå målets hänskjutning till akademiska konsistoriet, hvilket måst ske, om studerande direkte stämts såsom svarande, men hvilket skulle undvikas, om de först efter Axelssons yrkande under den redan började ransakningens gång inkommo i målet såsom svarande. Till denna sednare förklaring sätta vi föga tro. I likhet med rådsturätten ogilla vi den förordning man här skulle haft för afsigt att kringgå, men så länge hon eger rum och står fast, måste hon respekteras. Vare härmed huru som helst, vid ransakningen in funno sig endast svaranden och ett af. vittnena. Den berättelse. svaranden, Axelsson, afgaf var till sitt in nehåll enahanda med den vi redan Itmnat, endast att Axelsson ansåg, att det var slag i pannan af en sten, som vållat det han en gång fallit omkull, att han tillsammans väl erhållit ett par hundra släg.?) hvarjemte upplystes att Axelsson behållit baljan qvar på sabeln, att han ej med visshet kunde säga, om någon varit längre än på tröskeln till hans rum, emedan han genast som dörren upprycktes gripit sabeln och med den rensat dörröppningen och derpå förstugan, hvarifrån han såsom byte hembar en afbruten käpp och fyra mössor. Målet uppsköts till nästa måndag för inkallande af målsegarne och de öfriga vittnena. — Man läser i samma tidning för den 25 : Förliden söndag på morgonen nedbrann hufvudbyggnaden till Hjällsta gård i Wiksta socken. Egaren, hr Masreliez, som alldeles ensam bebodde denna byggnad, hade dagen förut rest in till Upsala och var icke hemma då olyckan skedde. Elden upptäcktes omkring kl, 4 på morgonen af en dräng på stället. Alla försök att rädda de i Byggnaden befintliga saker kommo för sent; man möttes i alla dörrar af elden. Derigenom att vinden låg ifrån gården blefvo öfriga byggnader skonade, men hufvudbyggningen vär omkring kl. 8 på morgonen totalt nedbrunnen. Man känner ännu icke på hvad sätt elden upp! ommit. Egaren hade sedan gammalt den nu nedbrunna byggnaden brandförsäkrad till 1800 och sitt fullständiga och dyrbara lösörebo till 2000 rdr, men ny brandförsäkring, med förökning af de nämnda summorna till 5000 för byggningen och 5000 för lösöreboet, var begärd den 23 sistlidne December. Brandstodskomitn hade dock först Fredagen före eldsvådan företagit den för försäkringen föreskrifna besigtningen, och dagen derpå hade komitens ordförande rest in till Upsala, för att i Tänets brandstodsbolag, der försäkrinsen blifvit sökt, vederbörligen inlemna handlingarne, men ej kommit att verkställa denna sin afsigt, förrän på söndags morgon, vid samma tid, då byggnaden nätt och jemnt nedbrunnit. Nu föreskrifver reglementet att försäkring räknas från den dag, på hvilken handlingarne blifvit inlemnaden, hvilken bestämning i ett så besynnerligt fall som det förevarande ej är nog tydlig, för att icke olika åsigter kunna göra sig gällande om försäkringstagarens rätt att för brandskadan erhålla den ofvannämnda ersättningen. : — Från Söderhamn skrifves i Nyare Helsingenn: ; För jernhandteringens vänner kunna vi meddela den fägnande underrättelsen att gjutstål, tillverkadt vid Kilafors enligt hr brukspatron C. A. Rettigs: patenterade metod af tackjern i förening med stångjern, i dessa dagar blifvit försökt af härvarande smeder och en instrumentmakare, hvilka loforda stålet såsom särdeles godt och lätt att välla vid jern: Af detta stål förfärdigades bland annat en grafstickel, som företedde en särdeles skarp egg; med den skar man fönsterglas såsom med diamant, och begagnad som svarfjern i härdadt stil visade den derefter intet fel i eggen, hvilket, enligt sakkunniga personers yt trande, bevisar ett mycket godt stål, och många engelska gjutstålsorter lära ej uthärda detta svåra prof. Enligt hvad vi hört sågas, skall tillverkningskostnaden för detta gjutstål, oaktadt det småltes.i degek blifva ganskå billig och metodens enkelhet göra den tillämplig vid-alla stångjernsverk,-som-derföre endast behöfva tillegaa sig en gjutstålsugn, hvilken lärer Kunna uppsättas för några tusen riksdaler. I sammanhang härmed kunna vi nämna, att vid Kilaforssverken. förliden -höst tillverkats. axlar -och bjulskenor (af stångjern) till jernbansvagnar; hvilka låra vara betingade för statens södra stambana sår som prof. S F — — I en af e båda Gotlandstidningarne återgifven förträfflig uppsats af den välbekanta signaturen S. om. Gotlands. försvar läser man följande lifliga skildring af gamla gotländska täflingslekar: : : Då man föreslår eller grundat något; som man menar nytt, helst något så allvarsamtsönt ett lands försvar, är det alltid godt att Kama bygga det på den herrliga grunden åf fordna minnen eller gamla folkseder; så ock -här vid lag. Vi känna alla här våra gamla folkländska evåg, (täflingslekar), dem