Aftonbladet – 27 januari 1860, sida 1

SISTA ET OONES STOCKHOLM den 27 Jan. För dem, hvilka här i landet och annorstädes, vid sträfvandena att försvara eller återföra införselsförbud eller höga skyddstullar, såsom sitt hufvudoch kraftargument åberopat det franska systemet, måste det vara ett svårt streck i räkningen, att nu se förbudssystemet öfvergifvet i sjelfva Frankrike, och detta till trots för det fruktansvärda mot.stånd, som de stora industriidkarne, hvilka hopat åt sig ofantliga rikedomar på.den stora massans bekostnad, der förmått sätta emot en tullreform. Det vigtigaste man har att lära af det system, hvars öfvergifvande Louis Nix poleon nu dristat dekretera, är, huru vådlist det är för ett land och för dess regering, ett genom monopoler och privilegier tillskaj a enskilta intressen, så mäktiga, att de växa regeringen öfver bufvudet, göra henne snart sågdt till sin lydiga tjenare och förmå hos henne injaga en sädan skräek för hvarje brytning med: dem, att det fordras en nästan till öfverdåd gränsande djerfhet, sådan som Louis Napoleons, för att äfventyra försöket. Att tullskrankornas förestående r edbrytning ijen af Europas folkrikaste stater måste, efter band som den: inträffar och hinner bära frukt, medföra :stora och välsignelsebringande följder för alla: handlande och sjöfartsidkande vationer, lika väl som för Frankrike sjelft, lider icke något tvifvel; men den närmaste fördelen för öfriga stater blir den af oss ofvan antydda, att motståndarne till en handelslagstiftning, som mera -afser allmänt. bästa än några få: fabrikanters mktande, nu förlorat det stöd, som de dock alltid i mer eller mindre mån haft uti. åberopandet af Frankrikes exempel. -I-en förträfflig: uppsats, med, hvilken Michel Chevalier uti Journal des Dåbats uppträdt till försvar för kejsarens handelspclitiska! program, anmärker. den utmärkte statsekonomen just denna omständighet, och han nödgas lägga sitt fädernesland till last, att ett allmänt jahtagande af liberala tulltaxor fördröjts genonv den trohet, som Frankrike syntesådagalägga. mot, förbudssystemet, oaktadt kejsarens. benägenhet ; för en; liberal tulltaxa. Frankrike; säger hr Chevalier, har den företrädesrätteriymen också det fruktansvärda ansvaret, itt dess föredömen både i godt och ondt utöfva ihflytande på de flesta andra staters beslut. Sålinda komma vi att stå till svars inför historien för det vi alltför länge i verlden bibehållit de föråldrade traditioner af en handelsisolering, som i icke ringa mån bidragit att vidmakthålla politisk tvedrägt. Får vårt land är Frånkrikesidenna gång gifna föredöme i det goda onekligen af icke ringa vigt. De sundare handelspolitiska åsigtema hafva bär i låndet under loppet af de sednare åren vunnit flera vackra segrar, och vi ha med bestämda, fastän verkligen ytterst varsamma steg -beträdt den bana, på hvilken Frankrike först nu står i begrepp: att taga sina första fjät.Men ehuru de enskildta intressen, som dervid måst vika för det allmännas, hos oss icke varit mäktiga nog, att så länge som i Frankrike bjuda rättvisa och billighet spetsen, ha dedock icke: gifvit fältet. alldeles förloradt. Vid början af detta riksmöte t.ex. förspordes från detta håll några, om än svaga, försök att återföra den gamla goda tiden, och man uraktlät naturligtvis dervid icke att såsom vanligt hänvisa på Frankrike. Särdeles skedde detta på riddarhuset uti en viss friherrlig motion, bvars upphofsman med icke ringa pathos åberopade en berömd statsekonomisk författares vitsord om förträffligheten af det franska systemet, — ett vitsord meddeladt i ett arbete, som just i dessa dagar i svensk drägt framlägges för allmänheten och säkerligen skulle ha blifvit framgent med mycken flit åberopadt af den sidans män, hade ickestyvärr, det prisade systemet cemellertid blifvit, i dess eget hemland, dömdtatt med all tillbörlig varsamhet undanrödjas, såsom befunnet hinderligt för de arbetande klassernas — d, v. .s. massans af nationen — välstånd och trefnad. Det är rätt apmärkningsvärdt, att medan hos oss ännu uppträder en och annan lagstiftare, som tror sig böra främja folkets välmåga genom att fördyra dess förnödenheter, — en mesyr genom hvilken man, förundransvärdt att säga, iförmenar att nationen skall förmås att spara — så utgör en af hufvudlänkarne i det af fransmännens kejsare proklamerade , nya system just: lifsmedel till billigt pris. Vi ha redan anmärkt,, säger Michel Chevalier i i sin öfvannämndea artikel, att det ir tanken på arbetsklassernas förbättrade ställning, som utgör sjelfva grundvalen för den kejserliga förklaringen och förlänar densamma det höga värde, som Europas allmänna mening hastat att tillerkänna densamma. Denna tanke röjer sig ganska tydligt i bestämmelsen angåendekaffe och socker. Fastställda under en tid, då dessa artiklar voro vida dyrare än nu, äro de tullafgifter, som för närvarande trycka på dem, sådana, att de öka deras pris till dubbelt, tvådubbelt -eller mer mot det verkliga. Ett dylikt. missförhållande mellan ;ullafgiften och varans värde är orimligt och snart sagdt omenskligt, dä det gäller närings