RIKSDAGEN. Om särskiljande af stora flottan och skärgårdsflottan. (Motion af hr L. J. Hierta.) (Slut från gårdagsbladet.) Såsom ett skäl mot bildande af en egen officerskår för skärgårdsflottan, har man anfört att enheten inom flottan derigenom skulle gå förlorad. Jag svarar härpå: Ja! hvarföre icke? Om denna enhet är skadlig för försvaret i allmänhet samt, såsom vi ofvan sett, leder till det ena vapnets undertryckande. Jag kan likväl inte förstå hvarföre denna enhet icke lika väl kunde ega rum inom flottan med två vapen af olika natur, som inom armen, der man har tre vapen och dock icke klagar öfver bristande enhet. Om den ena delen af sjöförsvaret är ämnad till :strid på djupt vatten och i öppen sjö, men den andra till strid på grundt vatten samt i trånga farvatten och delvis äfven på land, så kan deruti icke ligga något hinder för enheten, der den behöfves. Men denna enhet är i alla fall icke mycket att hålla på, när det är bevisadt, att skärgårdsflottan hufvudsakligen är till för armåns skull och -strider i förening med densamma. Man har äfven invändt att ångan skulle hafva ett så jemnande inflytande på sjökriget och skärgårdskriget,. att skilnaden dem emellan skulle blifva högst rifiga, hvarföre man kunde hafva en officerskår för båda. Detta påstående torde äfven innefatta ett misstag samt är, så vidt jag kan förstå, föranledt af bristande uppfattning af skärgårdskrigets natur. Lika. litet som man förut ansåg vattnet; hvarpå fartygen flyta, såsom den grundorsak, hvarifrån befälet bör leda sin grund, lika litet bör man nu anse: sättet, hvarpå fartygen fortskaffas, såsom grunden för befälet. Om skärgårdsfartygen fortskaffas medelst ånga, segel eller rodd, eller möjligtvis alla tre tillsammanstagna; så blir i alla händelser skärgårdskriget, med högst ringa modifikation, af enahanda natur som förut. FRONDA AE