Aftonbladet – 21 januari 1860, sida 3

nationerna derjemte i allmänhet innefatta et I ganska stort antal medlemmar, något egent ligt behof af en föreningsbyggnad, lik den ofvannämnde städer, icke förefinnes. Emedlertid skulle vi, för vår del, ingalund: upptagit den fråga till granskning, om ett så I dant företag varit mer eller mindre ändamåls enligt, om icke det synts oss af vigt att i tic erinra den studerande ungdomen, hurulede densamma lätteligen kan göra sig till redskhj för motverkandet af just det intresse — der fösterländeka bildniögens — för hvilket samih; ungdom säkerligen känher sig varrit lifvad Om man nemligen skulle i Upsala grundlägge och hinna uppföra. ett nytt föreningshus, innår universitetets flyttning blifvit beslutad, skulle sådant än fastare förbinda detta universite med nämnde stad. Det vore ej blott de nya vid en sådan flyttning förspillda byggnads kostnaderna, som komme att förstärka möt ståndet; då hittills endast några äldre lärare: skrupler motsatt sig dentia åtgärd, skulle mår nu dertill finna pärtiktlära intressen från ung domens sida väpna sig deremot. Denna för stärkning i motståndet ingifver oss icke någre farhågor för slutliga utgången; ty denna ut gång ligger på förhand gifven i idens san ning, Hvilken en gång skall bryta alla Hinder men vi frukta uppskofvet. Vi frukta allt, som sätter vårt land tillbaka. i andlig. kultur oct nationell utveckling; och då vi inse; buru ehdra nationer mer och mer hinna framornd ds: i dessa hänseenden, så länge vår förnämste bildningsanstalt finnes instängd i Upsala, öhskade vi att åtrsinstone icke blomman af vår utigdom snulle sjelf medverka till nationehs tillbakasättande. I sammahbang härmed kunha vi icke unlerlåta att anmärka det rög. sällsamma faktum, att man i Upsala, pår en tid då. hdla verlden talar: om universitetets flyttning. ej blott är betänkt på studentföreningsbyggnad, utan äfven på uppföråndet af nya nåtionshuäs. För andra menniskor synes det, på en sådan tid och till och med under alla förhållanden, vara vilröekligt och derutöfver med ettdeta. Professor G. Svanberg; somm lärer vara inspektor för de studerande i Upsala äf Östgöta nation, har under förlidet år utfärdat en i BDevekande ordalag affattad uppmaning till inbyggarne inom Linköpings; stift att, gendm penningbidrag; sätta nationen i, stånd att förskaffa sig nytt natio shusyoch! då naturligtvis äfven de studerande sjelfve måste dertill kontribuera, är det icke osannolikt att medel tll detta mycket tidsenliga företag snart skola århållas. . Då, för några år sedan, fråga fötst väcktes om en studentföreningsbyggnad, ahfördes, blånd ändra skäl deremot; de mänga naåtionshusen, som derigenom gjordes öfvårflödiga, och många yttrade den åsigt att saken unde hafva utsigt att vinna framgång, om man blott kunde blifva dessa byggnader qvitt. Nu har, som man ser; denna dubblering af societetslokaler funnits så lämplig, att mån vill bygga hyd nationshus. H Dylika underliga företag, i förening med den från den akademiska styre!sens sida öppet angifna afsigten att, för universitetets förmenta behofy i Upsala ytterligare uppföra nya, stora byggnader, innefatta emellertid en ny obth ganska allvarlig eggelse till nationens reptesentanter att icke än längre förbala ett beslbt. som förr eller sednåre måste fattas, men hvilket, för hvarje år dermed uppskjutes, medförer större uppoffringar, emedan dröjsmålet af sakens motståndare begagnas till nedläggandet af nya, för framtiden f rspillda köstnadet Upsala. I händelse ständerna icke vid denna riksdag besluta universitetets eller åtminstone de praktiska fakulteternas förflyttning från U psala, skall man säkerligen icke underlåta att derstädes före nästa riksdag, uppföra nya stw!ehtbyggnader och läggår grunden till den tillämnade stora kliniska undervisningsanstalten ; hvårefter. samma riksdag kan emotse propositioner om de återstående gamla akademiehusens omSyggnad. Af-rädsla för den kostnad, söm uppförandet af några byggnader för universitetet i Stockholm skulle medföra, låter, man så länge förleder sig att nedlägga: nya kostnåder i Upsala, att det icke skall dröja länge förr än man, derstädes får se en-till det yttre helt och hållet ny akademi. Men tyvärr blot: till det yttre! Och när, man omsider inget! detta, skall: man finna sig nödsakad att börja. Jeh till dubbel kostnad utföra hvad då kunhat med enkel kostnad vara fullgjordt. Men lika godt! Det licger,, såsom en engelsk författare säger, något sublimt uti att hafva gjort sig sjelf till tok; endast man har förstånd nog att uppfatta det och att handlat såsom den bör handla, hvilken gjort sig sjelf till tok., Om bankens konsolidering. General Lefren har begärt; plats för följandeuppsats: — 1.2). and