Aftonbladet – 20 januari 1860, sida 1

STOCKHOLM den 20 Jan. ; Några ord i Jornvägslånofrågan. I. Det är förut nämndt, att vid förra riksdagen regeringen föreslog att 30 millioner rdr skulle anskaffas för jernvägsbyggnader, men att summan af ständerna nedsattes till 20 millioner rår, och då äfven framgent jernvägsanslagen för tre år i sender torde komma att ligga mellan dessa båda tal såsom maximum och minimum, vilja vi, för att i händelse af lån bättre åskådliggöra den finansiella marschen, hänvisa till efteråt förekommande två öfverslag, det ena, enligt regeringens första uppslag, med 30 millioner rår för tre år i sender, det andra, enligt förra riksdagens beslut, med 20 millioner rdr för hvarje treårsperiod. Efter båda skulle från början af 1858 suecessive upplånas 120 millioner rdr, som efter båda skulle, efter 6 procent om året under 40 år, successive återgäldas med 285 millioner rdr, så att derigenv:n skulle urlandet utgå. 168 millioner rdr mera än dit inkommit; dessutom skulle efter båda utgå 44,400,000 rdr såsom betalning för utifrån införda jernvägseffekter, och båda skulle alliså, i och för sig tagna, medföra en minskning af 212,400,000 rår i landets röelsekapital.i Men enligt det ena skulle 120 millioner rdr upplånas och användas för jernvägsbyggnadernas fullbordan under de 12 åren 1858—69, med i medeltal 10 millioner rår årligen; enligt det andra under de 18 åren 1838—75, med i medeltal 62, millioner rdr årligen. Alltså skulle i sednare fallet erfordras 6 år eller 50 procent längre tid än i det förra till jernvägsbygghadernas fullbordan. Enligt det förra skulle lånet återbetalas med 288 millioner rdr på de 49 åren 1858—1906 med i medeltal 5,877,551 rdr årligen; enligt det sednare på de 55 åren 1858—1912 medi medeltal 5,236,364 rdr årligen. I sednare fallet fördelas alltså återbetalningen på 6 år eller 127, procent längre tid än i förra fallet, då årliga medelafbetalningen vore 127, procent eller G41,187 rår större. Men finnes icke längre någon tvekan om, i hvilken skala man skall bygga och låna, utan väger det endast emellan att bygga och låna raskare eller långsammare inom de antagna gränserna, så torde denna komparativa kalky! temligen nära lösa äfven denna uppgift, då den ådagalägger att man, genom att förlänga byggnadstiden med 50 procent, ej förlänger återbetalningstiden med mer än 12 VA procent, under det att sjelfva återbetalningsbeloppet blifver lika stort i båda fallen; eller man förlorar 50 procent i byggnadstid för att vinna 127, procent i återbetalningstid. . Detta är den himmelsvida skilnaden, den ofantliga besparingen! Enligt både den förra och den senare beräkningen blefve den genom upplåningen ökade penningetillgången som störst i det tionde året eller 1867, dock större efter den förra än efter den senare, nemligen efter den förra utom plus 24,300,000 rår vid slutet af 1866 så mycket som under 1867 skulle ingå af det nya lånet 30 millioner rdr; och efter den scnare utom plus 16,200,000 rår vid slutet af 1866 så mycket som under 1867 skulle ingå af det nya lånet 20 millioner rdr; men derefter skulle de upplånta penningarne åter utströmma, så att af dem ej något återstode, utan nollpunkten nåddes, i förra fallet vid 15:de årets slut 1872, tre år efter jernvägarnes fullbordan, i senare fallet vid 18:de årets slut 1875, eller just vid jernvägarnes fullbordan. Sedermera skulle efter det förra öfverslaget under de 34 åren 1873—1906 ur landet utströmma och landets rörelsekapital minskas med 212,400,000 rdr eller i medeltal 6,247,059 rdr årligen, och lika mycket efter det senare