Aftonbladet – 19 januari 1860, sida 2

por, men aldrig något enda för dess stora, fyllde med sitt ändlösa prat öronen på alla, som de fingo håll på i dessa gemak. Gudsförnekande filosofer,, som arbetade på att omskapa verlden med ord och som byggde Babyloniska korttorn fr att från dem bestorma himmelen, snackade i dessa gemak med gudsförmekande kemister, hvilka med en lysten blick sneglade på guldmakarkonstens hemligheter. De superfnaste ädlingar, som erhållit den superfinaste uppfostran — en uppfostran, hvilken på den märkvärdiga tiden (alideles såsom ännu i dag) var igenkänbar på sin frukt: likgiltighet för hvarje rent mensklig angelägenhet — hvimlade, exewmplariskt trötta och blaserade, i dessa gemak. Uti de hem i den eleganta pariserverlden, från hvilka dessa mångfaldiga slags högnotabiliteter anlände, skulle de skarpsynte spionerna bland Monseigneurs här församlade anhängare (spionerna utgjorde kanske hälften af dem) svårligen kunnat bland den sferens englar upptäcka en enda qvinna, som såg ut att duga till mor. Med undantag af den simpla åtgärden att skaffa fram en liten skrikande varelse till verlden, hvarmed väl icke gerna alla moderspligter kunna anses vara uppfyllda, var det bland de förnäma icke vidare fråga om den saken. Bondqvinnor togo den besvärliga barnungen till sitt bröst och uppfödde honom, och förtjusande mormödrar klädde sig och superade vid sextio års ålder, såsom vid tjugo års. (Forts.) 4 RR seen — Slafvarnes antal i de nordamerikanska fristaterna utgjorde år 1800 ett antal af 893,041. År 1820 var det 1,538,065. År 1840 hade det stigit till 2,487,355 och 1859 till 4,200,000. Man beräknar att det under loppet af innevarande år skall ytterligare ökas med omkring en half million,