Aftonbladet – 19 januari 1860, sida 1

nviken vi med det iorsta skola framligga våra skäl. Vi meddela här nedan den första af de ifrågavarande artiklarne. Några ord i jornvägslånefrågan. I; Sedan denna fråga, förut knapphändigt behandlad och tagen helt lätt, fastän det handlar ej blott om jernvägar i storartad skala, utan äfven om statsskuld i än mera storartade dimensinner, nu åter blifvit en dagens fråga, somäkräfver den största uppmärksamhet och ej kan nog skarpt skärskådas från olika synpunkter, innehär hvarje bidrag till ämnets utredning sin egen befogenhet. Vid förra riksdagen hade regeringen för statens jernvägsbyggnader under de fyra åren 1857—1860 äskat en summa af 314, å 361, millioner rdr rmt, och föreslagit att deraf skulle 30 millioner rdr anskaffas genom upplåning, men genom ständernas beslut nedsattes länesumman till 20 millioner, hvilken ock upptogs i Frankfurt am Main enligt den 3 Februari 1858 dateredt lånekontrakt, som till den 13 Augusti skulle hållas hemligt och den 9 Oktober samma år i Postoch Inrikes tidningar meddelades den svenska allmänheten. Till en början och länge fick alltså denna nöja sig med att ur utländska källor söka leta sig till någon kännedom om det afslutade lånet. Det lät så förträffigt, åtminstone för den i sådana frågor mindre hemmastadde, då det hette, att man lyckats upplåna den. för jernvägarne beviljade summan, 20 millioner rdr, utan rabatt, till endast 4, procent årlig ränta, isynnerhet då dermed jemnfördes vilkoren för 12-millionslånet, dervid man räknat si och så, efter hvad kändt är. Med de knapphändiga telegrafnotiser, som stodo till buds, dristade vi dock reservationsvis. ådagalägga i denna tidning redan den 8 Februari 1858, att den så kallade 44,-procentsräntan efter all sannolikhet uppginge till 51g proc. å det erhållna beloppet, och i stället att dervid, såsom underhandlaren om lånet i sina förklaringar syntes antyda, detsamma blifvit framstäldt ofördelaktigare än. det i verkligheten var, kan med det 8 månader sednare publicerade dokumentet tvärtom visas, att hela årliga återbetalningen under 40 års tid på det verkligen erhållna beloppet blifver öfver 6 procent, att utgå med öfver 3 procent hvarje halfår, då genom beräkning finnes, att räntan utgör 54, procent, alltså mer än 5 procent. Lånet upptogs med 7,600,000 thaler, hvarå likväl gjordes ett afdrag (i fråga om hvad lånet kostar, likgiltigt om detta afdrag kallas provision, kapitalrabatt eller ränteandel) af 21, procent med 190,000 thbaler, så att det erhållna nettobeloppet blef 7,410,000 thaler, som, beräknadt trån den 2 Januari 1858, skulle återgäldas under 40 år eller inom 2 Januari 1898 med årligen 554 procent af förstnämnde belopp, alltså 443,333!; thaler jemte Y, procent tillägg derå (likgiltigt om det kallas provision eller ränteandel) 22162; thaler, tillbopa årligen 445,550 thaler, och på 40 år 17,822,000 thaler, att i 80 halfårliga terminer (med olika fördelning endast mellan de två första halfårsbetalningarne) den 1 Juli och 2 Januari erläggas med 222,773 thaler hvarje gång. Om lånedeputeraden ej fick så raskt som han önskade afsluta affären, utan den af de öfriga fullmäktige visade betänksamheten, torde, vid den utgårg saken fick, sådant ej kunna räknas honom till godo eller dem till last, enär det ej lärer kunna nekas, att om lånet derigenom blef blott 1; procent om året billigare än eljest, -besparingen utgör 33,333, rdr och på 40 år 177; million rdr rmt, räntan derå oräknad. Huru lånfångne kapitalet netto 7,410,000 thaler för sig utan tillskott från annat håll och utan afseende på tillfälligtvis gynsam vexelkurs kunnat efter parikurs eller indraget i silfver här lemna netto 20 millioner rdr rmt omedelbart till jernvägsbyggnadsfonden, derom saknas ännu den närmare upplysning, hvarom förr varit fråga. Då till låns erbållze 7,410,000 thaler skola successive vid hvarje halfårs slut på 40 år återbetalas med tillhopa 17,822,004 thaler, måste, i samma proportion, låntagne 20 millioner rdr rmt återbetalas med 48,102,564 rdr rmt, eller hvarje 100 rdr som lånats måste återbetalas med 2407, rdr, hvaraf 3 rdr hvarje halfår. Långifvarne i Frankfurt skulle efter Berliner-vexelkurs lemna penningarne i Hamburg, och äterfå dem i Frankfurt i klingande hela silfver.halerstycken. I fall ock de om