Aftonbladet – 18 januari 1860, sida 3

i fe tee ed SARS SEA TENN att granskas, öfversändas till vederbörande pastors mbeten, hvilka genom anteckning å listorna böra upplysa, dels om någon af deruti upptagna beväringsskyldige aflidit eller aflyttat till annan ort, som, då den känd är, bör uppgifvas, dels äfven om och hvilka beväringsskyldige, utom de å listorna upptagna, efter mantalsskrifningen inflyttati församlingen; hvarefter de sålunda behandlade listorna bekräftas med vederbörande pastorers underskrift och af dem inom den 15 påföljande Januari till skattskrifningsförrättaren återsändas. Mom. 3. Inom samma månads utgång skall skattskrifningsförrättaren till K. M:ts befallningshafvande insända ej allenast dessa listor, transporterade och summerade, utan ock ett för hvarje fögderi eller stad uppgjordt sammaudrag af dem; allt vid vite af 3 rdr rmt för hvarje dag som dermed fördröjes. 20. Mom. 1 På sätt Kongl. Maj:ts nådig förordning om beväringsmanskapets mönstringaa m. m. närmare bestämmer, låte kongl. maj:ts br lningshafvande sedermera upprätta icke allenasefalllständiga mönstringsrullor, utan ock, sedan t fu mön stringar och möten äro afslutade, förslag öfver det inom länet då befintliga, till armåns eller flottans beväriogsområden hörande beväringsmnskap af alla fem klassterna, hvilka förslag sednast inom den 15 Augusti hvarje år skola till Kongl. Ma:t genom vederbörande statsdepartement i underdånighet insändas. Mom. 2. För Stockholm skall öfverståthållaren och för öfriga sjöstäder vederbörande magistrat mom den 1 Februari hvarje år till sjöförsvarsdepartementet insända specifikuppgift å antalet af de i staden skattskrifne eller för öfrigt i dess sjömansrullor inskrifyne beväringsskyldige sjökaptener, styrmän och sjöfolk af handelsflottan samt maskinister å enskilda personers eller bolags ångfartyg. Dessa maskinister skall det fördenskull hädanefter åligga att låta sig å sjömanshus eller i magistraternas rullor öfver sjöfölket inskrifvas och dessatom, såvida de finnas inom riket och fortfarande utöfra sitt yrke, att en gång hvarje år till sjömansbuset eller magistraten anmäla sin vistelseort och den sjöfart de för året eller tillfället antagit. . s 21. I afseende å de besigtningar, som till utrönanande af de utskrifnes duglighet till krigstjenst komma att anställas, äfvensom rörande de nmönstringar, beväringsmanskapet skall undergå, och hvad mera vid dess uppbådande blifver nödigt att iakttaga, lände till efterrättelse hvad derom är eller kan blifva i nåder stadgadt, 22. Från vissa områden af riket skall beväringa manskapet uttagas för flottans, och från vissa för ar måns behof. Flottans områden utgöras af Blekinge län, Wester. norrlands län, med undantag af fjellsocknarne, Öland, Södra Möre fögderi af Kalmar län samt de omedelbart till hafvet gränsande eller i skärgårdarne belägna socknar i så väl återstående delen af sistnämnda län som öfriga kustlän, undantagandes Norrbottens och Westerbottens län; äfvensom alla städer vid hafvet, med undantag af Stockholm, Göteborg, Umeå, Luleå, Piteå och Haparanda; allt på sätt denna författning vidfogad förteckning närmare utvisar. Armåns beväringsområden åter upptaga alla delar af riket, som icke, enligt hvad här ofvan stadgas, skola lemna sjöbeväringsmanskap, dock att äfven inom armöns områden bosatte sjökaptener, styrmän och sjöfolk af handelsflottan samt maskinister å enskilda personers eller bolags ångfartyg tillhöra sjöbeväringen. 23. Mom. 1. Beväringsmanskapet skall användas till förstärkande af armöns och flottans så väl värfvade som indelta tropper; eller ock utgöra särskilda kårer under särskilda befäl; enligt hvad af Kongl. Maj:t derom i förhållande till regementenas och kårernas styrka särskildt i nåder förordnas. Mom. 2. 1 arm6nus beväringsområden, derjemte infanteri, äfven kavalleri, artilleri eller ipgeniörtrupp finnes, bör vid infallande mönstring utses och bestämmas, hvilka beväringsskyldige skola tilldelas kavalleriet, artilleriet eller ingeniörtrupper, hvartill dock i främsta rummet böra uttagas sådane, som sjelfve önska tjena vid det ena eller andra vapnet, såvida de i öfrigt äro dertill duglige. 24. Mom. 1. När rikets försvar det påkallar, skola, på Kongl. Maj:ts derom gifna nådiga befallning, ovägerligen utgå antingen alla beväringsklasseraa eller ock större eller mindre del af den eller de klasser, Kongl. Maj:t pröfvar nödigt uppbåda, vare sig från hela riket eller endast från vissa landsorter, utan afseende på huruvida eller till buru stor del beväringen inom rikets öfrige landskap kallas till vapen. Mom. 2. Deremot må i fredstid, när det i förestående moment omförmälda förhållande icke inträffar, till vapenöfning endast uppbådas manskap, hörande till. första och andra Beväringsklasserna. Mom. 3. Har beväringsskyldig af laga förfall varit hindrad att sig till mönstring inställa, skall, om han vid sednare mönstring approberas och till vapenOfning, enligt hvad här nedan stadgas, uttages, honom åligga alt, utan afseende å hvilken klass han för öfrigt tillhör, med beväringsmanskapet af första och andra klassen undergå vapenöfning i två år, derest cke hans beväringsålder före andra vapenöfningsåret illändagått. Har beväringsskyldig af laga förfall varit hindrad tt bevista öfningsmöte, vare lag samma. 25. Mom. 1. Beväringsmanskap, som blifvit apyroberadt och icke medelst afgifts erläggande vunnit vefrielse från vapenöfning, skall under fredstid i två vå hvarandrä följande år under föreskrifven tid va,enöfning undergå; dock med det undantag, som i I nom. af 26 stadgas. Mom. 2. I händelse af uppbåd till krigstjenstgöing skola deremot alla beväringsskyldige vara pligigtige att, när så påfordras, sjelfve eller genom förattningsenligt legd karl inställa sig under fanan, för tt, om Kongl. Maj:t så pröfvar nödigt, inträda i ak iv tjenstgöring. 26. Mom. 1. Den uti 3 omförmälda del af jöbeväringen, hvilken har en utsträckt beväringsskyl. ighet, är befriad från all vapenöfning eller tjenstöringsskyldighet i fredstid. Mom. 2. Derjemte skola sjökaptener och styrmän f handelsflottan samt maskinister ä ångfartyg, hvilka nder krigstid såsom beväring tjenstgöra å Örlogsottan, der användas: de förre såsom befäl eller unerbefäl, och maskinisterna i maskinistbefattning eler, om de dertill anses lämplige och skicklige, såsom naskinistofficerare. 27. För att ur beväringsmanskapet bilda tillång på befälsämnen, bör på de vilkor och i den rdning, som uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning om eväringsmanskapets mönstringar m.m. särskildt i sålant afseende varder stadgadt, med de beväringskyldige, hvilka anses dertill lämplige, öfrerenskomhelse träffas om den utvidgade eHer förlängda tjenstöringsskyldighet, som. för fämnda ändamål erforras. De benämnas beväringseliter. 28. Angående beväringseliternas tjsnstgörings. kyldighet och entledigande m. m. varder jemväl uti ysenämnda nådiga förordning stadgadt. Beväringselit, som af en eller annan orsak upphör tt i sådan egenskap tjenstgöra, vare i afseende å Umänna beväringspligtens fullgörande att anse lika ned den, som icke bland eliterna ingått. 4 29. Vid uppbåd till vapenöfning skall beväringskyldig tillhöra det vapen eller den kår, inom Bvars eväringsområde.han vid mönstringsoch uppbådsillfället är mantalsskrifven eller har sin vistelse, utan feeende derå, att han tilläfventyrs förut undergått apenöfning vid annat regemente eller kår. Å Skulle biand beväringsmanskapet finnasvanle eller för liderlighet kända personer, må de teslutas ur led med de öfriga beväringsskyl. och antingen särskildt vapenöfvas eller till anmpliga arbeten användas. DR Gr rt RR jan I 0 00 DR Ö ft 0 KOL frGG. EG I JR Jr BR FO Mrs rolxrorn?mÅm men Pr arm CT