Aftonbladet – 14 januari 1860, sida 3

bl Räpkor pt BER RR NA Er pan eps, a, NÅ Grefve Hamilton förklarade att detta hans yttrande blifvit orätt uppfattadt; han hade sagt att Nya testamentet var nära sin fullbordan. Hr G. Cederschiöld fann frågan vigtig nog att föranleda en skrifvelse till Kongl. Maj:t och förordade fortfarande förslaget. Då vid framställd proposition meningarne befunnos delade, begärdes af hr Estenberg votering, hvilken utföll, så att utskottets förslag blef med 65 nej mot 44 ja af ståndet afslaget. Statsutskottets utlåtande n:o 29, afstyrkande väckt fråga om anslag till reparation af S:t Maria kyrkai Sigtuna, blef af ståndet till utskottet återremitteradt, på yrkande af grefve Björnstjerna, hvilken ansåg detta dyrbara minnesmärke af forntida byggnadskonst böra vårdas och underhållas. Samma utskotts utlåtanden n:ris 30—34 biföllos utan diskussion. Ekonemiutskottets utlåtande nris 10—11-biföllos utan diskussion. Samma utskotts utlåtande n:o 12, afstyrkande en af-hr Brakel väckt motion om att ständerna skulle ingå till Kongl. Maj:t med begäran om propositions afiåtande angående ett nytt hospitals uppbyggande, TT motionärens yrkande till utskottet återremiteradt, Utlåtandena n:o 13—14 biföllos utan diskussion. Samma utskotts utlåtande n:o 15, tillstyrkande förlängning af auktionstiden på landet, väckte hågon. diskussion, uti hvilken deltogo hrr Silfverstolpe, hvilken yrkade afslag på skäl, som han i sin reservation anfört, och Printzensköld och Wolffelt, hvilka instämde uti yrkandet på afslag. Grefve HI. A. Taube förordade deremot utlåtandet, och sedan hr Nordenfelt förklarat hvarföre utskottet tillstyrkt motionen, blef utlåtandet af ståndet afslaget. Samma utskotts utlåtande n:o 16 bifölls utan diskussion, hvarpå ståndet åtskildes kl. tre qvart till 2 eftermiddagen. Presteståndet. Statsotskottets utlåtanden n:is 30—34 blefvo utan någon vidlyftigare diskussion af ståndet godkända. Likaså ekonomiutskottets betänkande n:r 10, som afstyrker väckt motion i afseende å orten för markegångsnämnders sammanträden. Samma utskotts betänkande n:r 11, i anledning af friherre Jonas Ahlströmers motion om åtgärders vidtagande till förekommande af irrlärors spridande vid universiteten och öfriga läroverk, blef härefter föredräget. Utskottet har tillstyrkt, att omförmälda mötion måtte lemnas utan afseende. Mot utskottets motivering för detta dess förslag npptrtdn först prosten Janzon, som förklarade sig på det bestämdaste förneka utskottets antagande, att vägarne för menniskoandens närmande till den gudomliga urbilden vore två, nemligen religion och vetenskap. Talaren. kände blott en väg, eller Kristus, som sjelf säger sig vara -vägen, sanningen och lifvet. Ville, hvad: sjelfva saken beträffade, väl icke att några hinder lades i vägen för den vetenskapliga forskningens frihet, ehuru talåren ansåg önskligt, att de läror, som bibringades vid de högre läroverken, blefve i tryck tillgängliga för de vetenskapliga auktoriteternas och den större allmänhetent granskning. Uttalade sig emot kollegiiläsandet vid universiteterna, emedan derigenom giftiga läror kunde likasom i smyg och utan kontroll lätteligen inplantas i ungdomens sinnen. Fal. gillade dock, enär de af motionären föreslagna åtgärder ej syntes lämpliga, det slut, hvari utskottet stannat. Doktor Sandberg ville mot utskottet taga den varmhjertade och ädle motionären i försvar, ansåg sanntngens makt icke befrämjas genom några förbudslagar för den vetenskapliga forskningen, men trodde att motionen väl förtjenade afseende, då den fästade uppmärksamheten på tillvaron af verkligen fientliga missförhållanden. Motionen borde, enligt talarens åsigt, af ståndet läggas till handlingare, med ogillande af densamma både i hvad anzick motiveringon och sjelfva beslutet. Ståndets främste ledamot inom utskottet prosten Millen förklarade, att hvarken han eller någon annan af prestesteståndets medlemmar inom utskottet deltagit i motiveringen af betänkandet, hvilken, enär frågan, vid dess förevarande inom utskottet, väckt föga eller ingen diskussion, blifvit uppgjord af sekreteraren, samt att, då talaren ansett gifvet, att ialla fall ståndet icke kunde antaga att motiveringen blifvit af dess medlemmar i utskottet godkänd, talaren icke trott det vara maktpåliggande-att söka genomdrifva något förslag till ny motivering, emot ledamöternas af adeln och borgareståndet uttalade gillande af den i betänkåndet nu befintliga, helst fråga vore om ett afstyrkande utlåtande och ej ett tillstyrkande. Talaren gillade ej motionens syfte, emedan han ansåg alla tvång på den vetenskapliga friheten olämpliga och särskilt trodde denna fribet vara fördelaktig för teologiens utveckling, hvilken väl kunde behöfva den vetenskapliga fläkt, som, efter förflutna tiders qvalm, numera börjat uppfriska dess område. Prostarne Emanuelsson och Källström samt komminister Malmberg förklarade sig ej hafva deltagit i frågans behandling inom utskottet; och öfverensstämde dessa, äfvensom biskoparne Björk och Anjou, prostarne Falck och Sonden, doktor Gumzelius och kyrkoherden Otterström i ogillande af motiveringen, men godkännande af det slut hvartill utskottet kommit. Professor Lindgren, som ansåg motionen oförnuftig och snart sagdt fanatisk samt väl förtjenande ett afstyrkande, menade dock motiveringen vara sådan, att det förundrade tal. att ingen reservation från ståndets medlemmar funnes densamma bifogad. I afseende på dennaanmärkning invände kyrko. herden Otterström, sjelf ledamot af utskottet, att reservationerna varit öfverflödiga för öfverläggningen inom presteståndet, som ej kunde antaga att någon af dess medlemmar gått in på motiveringen, men skulle deremot föranledt vidlyftiga och onödiga diskussioner, till bemötande af deras innehåll, i de andra stånden. Ansåg derföre bäst öfverensstämmande med klokheten att inga reservattoner blifvit afgifna Betänkandet blef, med ogillande af motiveringen, af ståndet bifallet. Ekonomiutskottets betänkanden m:ris 12, 13, 14 oah 16 godkändes; n:r 15 afslogs. Ridderskapet och adelns inbjudning till gemensamt beslut, i anledning af ekonomiutskottets utlåtande, om nya byggnadslagar, blef efter någon diskusion antagen. Borgareståndet. Hr Dahm, som i sednaste. plenum förbehållit sig att få beledsaga den kungliga propositionen om så rättande af bildningsanstalter för elementarlärare med några anmärkningar, uppläste nu ett skriftligt anförande, hvåri han på skul, för hvilka vi med det första skola redogöra, afstyrkte ständernas bifall till den första delen af propositionen eller den om inrättande af ett seminariam vid wniversiteterna, men deremot förordade särskilda lärostolar i pedagogien. Hr Zjerta förklarade sig i allo dela hr Dahms åsigt i afseende på olämpligheten af dylika seminarier som dem den kongl. propositionen afsåg; och i hr Dåhms anförande instämde äfven hrr Lallerstedt, Blanche, Widell Samt flera andra af ståndets ledamöter. Den öf-iga delen af dagens plenum har helt och hållet upptagits af diskussionen om hr Dalmans motion. Vi-ha på annat ställe i tidningen i korthet nämnt hvilka talare som på båda sidor uppträdt, och skola sednare återkomma till en utförligare re dogörelse för-den vidlyftiga debatten. Bondeståndet. Utan diskussion biföllosstatsutskottets utlåtanden neris 29 till och med 34 samt ekonomiutskottets betänkanden n:ris 9, 10, 12 till och med 16. DPerefter företogs bankoutskottets memorial om val af revisorer för lånekontoren. Man bestämde, att detta val skall företagas om onsdag åtta dagar.