Aftonbladet – 13 januari 1860, sida 3

Eondeståndet, Öfverlåggning rörande hr Dalmans motion i fråga om norska riksståthållareskapet. (Forts. från gårdagsbladet.) Nils Olsson. Då för någon tid sedan bondeståndet egde att yttra sig öfver en detsamma kommunicerad, men inom: annat stånd väckt motion, gälde frågan huruvida Sverge skulle å cen guropeiska kongressen i sin mån verka för den princip i folkrätten, att hvart och ett;folk eger rätt att sjelf bestämma öfver sina egna förhållanden, Såsom det höfves fria odalmän, reste sig ståndet såsom en man, för att biträda denna åsigt. I dag hafva vi äfven, mina bröder, att öfverlägga omen oss kommunicerad motion. Den afser att förvara en rätt, som Sverges ständer och konung förmenas ega, att genom ett veto förhindra vårå norska bröder att fritt förfoga öfver Nörges grundlag och, då de finna sådant af sin natiops heder och nytta påkalladt, förändra orgsnisätionen af sin inre styrelse. Denna motion afser således faktiskt motsatsen af den förra motionens syfte. Ett bifall till denna motion skulle således stå i väsendtlig strid med den åsigt vi för fjorton dagar sedan kraftigt och enbälligt förklarat oss hylla. Redan ur denna synpunkt måste jag bestrida allt afseende på motionen, öfven om Sverge skulle på papperet egå ifrågavarande rätt; skulle denna folkens dyrbaraste rätt, den att sjelfva bestämma sina inre angelägenheter, vara beroende af traktater, dikterade af den starkare för den svagare, då hade vi i sannipg talat i fåvitsko, när vi tillerkände it ska folken en sådan rätt. Ty wienerkongressen berättigade ej Italien till en sjelfatändig