Aftonbladet – 12 januari 1860, sida 2

i missgerningar i allmänhet gällande föreskrifter att tjena till efterrättelse. 64 . Med svår kroppsskada förstås i denna författning sådan skada, som i 11 sägs. 65 . Har man, vid dråp eller annan misshandel, träffat annan än den man döda. eller misshandla ville; straffes som vore gerningen föröfvad emot den, åt hvilken den ämnad var; dock. skall ej, till straffets förhöjning, afseende å särskild egenskap hos denne eller å särskildt förhållande emellan honom och gerningsmannen göras annorlunda, än såsom å en försvårande -omständighet. 66 . Den som, genom uppsåtlig misshandel, eller genom vållande, tillfogat annan sådan kroppsskada, att denne deraf ljutit döden, varde såsom baneman ansedd, ändå att döden ej var omedelbar följd af sjelfva handlingen, utan af annan, genom den handling i verksamhet satt orsak, eller handlingens dödliga verkan kunnat genom tidigt användt botemedel förekommas, eller handlingen, för särskild kroppsbeskaffenhet hos den döde, eller för tillfälliga omständigheter, hvarunder skadan honom tillfogades, orsakat döden. Blef skadan dödsorsak endast i förening med omständigbeter, de der, utan gerningsmannens skuld, efteråt tillkommit, såsom särskild sjukdom, dröjsmål med begagnande af botemedel, sedan sådant användas kunnat, vårdslöshet eller oskieklighet vid botemedels användande, eller annat dylikt ofall; då må, för dräpet, ej till högre straff dömas, än efter ty i 9 S sägs. . 67 . De grunder, som i 66 sägas, skola ock tillämpas i mål, som angå. kroppsskada, hvaraf död ej följt. Anm. De två förstanförda SS:na hafva blifvit tillagda i följd af inom högsta domstolen gjorda anmärkningar. 68 . Är för embetseller tjensteman, som gör våld eller misshandel å annan, särskildt stadgad embetes eller tjenstens förlust för viss tid eller för alltid; lände ock det till efterrättelse. 69 S.I fråga om dråpares rätt till arf, morgon gåfva eller giftorätt, gälle hvad derom i lag är stadgadt. 70 S. Har någon genom en handling begått två eller flera af de i denna författning omnämnda brott, och är straffet å ettdera svårare, än å annat; då skall det svåraste straffet tillämpas: är hvartdera brottet belagdt med samma straff; varde detstraff tillämpadt. I båda dessa fall skall brott, hvarför särskildt straff ej ådömes, betraktas såsom försvårande omständighet; Der för någotdera brottet sådan påföljd, som i 68 sägs, bör ega rum, varde ock den ådömd. Imnefattar:en handling brott, som i särskilda af: seenden är med olika straff: belagdt, vare ock lag; som i denna sägs. s 71 å. De i kongl förordningen den 4 Maj 1855 för vissa fall gifna föreskrifter till kyrkotuktens upprätthållande skola tillämpas jemväl å den, söm gjort sig skyldig till ansvar för dråp, som ej är med döds: straff belagdt, eller för vållande till annans död. 72 3. Huru den skall straffas, som förgriper sig med våld eller misshandel å konungen eller annan medlem af konungahuset; eller vid upplopp. eller uppror gör väld å person; eller uppsåtligen sätter eld i annans hus eller gård och derigenom vållar någons död; eller öfverfaller annan för att rån föröfva; eller genom öfverträdelse af föreskrift, som blifvit! gifven till skyddande af kanal-, slusseller jernvägsanläggning, vållar död eller svår kroppsskada; derom är särskildt stadgadt. Genom denna förordning sker ej heller någon ändring af de i krigslag förekommande ansvarsbestämmelser i afseende å dem, som till krigsmakten höra. 73 S. Misshandel, som i 13 eller 14 sägs, ändå att den skett mot maka, stjufeller svärföräldrar, fosterföräldrar, förmyndare, husbonde eller annan förman, så ock brott efter 16 eller 39 , må ej åtalas af allmän åklagare, der ej målsegande brottet till sådant åtal angifver, eller det blifvit föröfvadt under sabbat eller vid sådant tillfälle eller å sådan ort, som i 50 omförmäles. Vållande, hvarom i 18 sägs, må ej åtalas af an. nån än målsegande. Lag samma vare om brott, som i 48 4 sägs, der-det ej af målsegande till åtal angifves. 74 . Hafva två år förflutit sedan brott, hvaromi denna förordning förmäles, blef föröfvadt, må ej talan om ansvar derför anställas, der ej straffarbete å brottet följa kan. 75 6. Böter, som i denna förordning finnas stadgade, beräknas i riksmynt. Saknar den bötfällde tillgång till böterna, skola de förvandlas till fängelse vid vatten och bröd, motsvarande en tredjedel af det ådömda bötesbeloppet. 76 6. Brott, som föröfvas innan denna förordning kungöres, men för hvilket straff då ej är bestämdt genom utslag, som vunnit laga kraft eller ej öfverklagadt varder, skall ock efter denna förordning straffas, om det straff, som enligt den bör å brottet följa, är lindrigare än det, som derför i äldre lag eller författning stadgadt varit.