Aftonbladet – 11 januari 1860, sida 3

Hälla CH SIM Blad INOLSYGTAHUTC UNITOPHI, DESTACRUT di vapenrock, byxor och lägermössa, enligt de för hvarje regemente eller kår fastställda modeller; att beväringselit, så väl den befordrade, som den. hvilken icke vunnit befordran, skall erhålla, efter hvarje af de tre första årens tjenstgöring såsom elit, ett arfvode af 25 rdr rmt, och för fjerde årets tjenstgöring såsom elit en gratifikation, hvilken bestämmes till följande särskilta belopp, nemligen: För obefordrad elit till 75 rår. vice korporal 100 korporal...... 120 underofficer... 150 rår, allt rmt; att beväringselit, som vunnit befordran, må, derest han sig sådant åtager, kunna fortfarande, och sedan den stadgade beväringspligten för honom upphört tjenstgöra under beväringsmanskapets vapenöfningar, i hvilket fall korporal och vice-korporal, utom samma underhåll och aflöning, som under mötestiden bestås vederlike vid stamtrupperna, samt underofficer, utom ofvan omförmälda förmåner af traktamente och beklädnadsbidrag, skola efter sfutade möten erhålla en gratifikation, som bör utgå: För vice-korporal med 30 rdr. korporal...... 40 underofficer... 75 rdr hvarje år han tjenstgör; att alla förutnämnda arfvoden, gratifikationer och traktamenten, kontanta heklädnadsbidrag och marscheeller resekostnader skola bestridas från den förut omförmälda beväringsfonden, hvilken bildas af vapenöfningsfrihetsafgifterna; i följd hvaraf ock beväringselitkårens styrka blifver af denna fonds tillgångar för ändamålet beroende; börande möteskostnaderna för eliterna i allt öfrigt bestridas af anslaget på 4:de hufvudtiteln till beväringsmanskapets vapenöfningar, samt beklädnadskostnaden utaf de för anskaffning t J och underhåll af beväringsmanskapets beklädnad i allmänhet afsedda medel; att beväringsclit, som under tjenstgöring 1 fred eller krig skadas, skall; i likhet med hvad i thy fall stadgas för manskap och underbefäl vid stamtrupperna, undfå årlig pension för sin återstående lifstid; att beväringselit, af hvad grad som helst, hvilken genom opålitlighet och oordentligt uppförande, vare sig i eller utom tjunsten, eller af andra skäl, ej motsvarar det förtroende och de förhoppningar, som för hans utwväljande legat till grund, må från elitkåren skiljas, om regementseller körchef så nödigt pröfvar; och vare i sådant fall förlustig den gratifikation och öfriga förmåner, som eljest skolat honom tillkomma; att krigslagarne skola å beväringselit tillämpas för begångna fel och förbrytelser i tjensten, äfvensom utom tjensten för bristande aktning mot förmän; att beväringselit, som, utan anmäldt och giltigt hinder, längre eller kortare tid från möte uteblifver, skall, jemte ansvar enligt krigslagarne, för tjensteförsummelse, varda från sin anställning skild, om regementseller kårbefälhafvare så pröfvar nödigt; att beväringselit, som till följd af sjukdom eller annat laga förfall varit hindrad att bevista ett möte, likväl fortfarande må qvarstå såsom elit, men skall gå i mistning af det arfvode, honom för året eljest bort tillkomma; att beväringselit, af hvad grad som helst, som af ett eller annat skäl önskar att från sin innehafvande befattning afgå, bör derom inlemna ansökning till regementseller kårchef, hvilken, om han finner skälen vara giltiga, kan den sökande ur elitkären entlediga; att beväringselit, som upphör att i sådan egenskap tjenstgöra, skall vara i afseende å allmänna beväringspligtens fullgörande att anse lika med beväringsskyldig, som icke bland eliterna ingått; att beväringselit skall, i likhet med annan beväringsskyldig, utan hinder af husbonde eller mästare, om han i tjenst eller lära antagen är, i behörig tid sig till vapenöfning eller tjenstgöring inställa; varder han från tjenstgöringen hemförlofvad under den tid städselaftalet eller arbetskontraktet omfattar, bör han för fullgörandet af sin deruti åtagna förbindelse ofördröjligen anmäla sig hos husbonden eller mästaren, och om beväringseliten då endast varit för vapenöfningen eller tjenstgöringen frånvarande under kortare tid, högst 8 veckor, skall han vara berättisad att i tjensten återgå, men annars må det på husbonden eller mästaren ankomma att eliten återtaga eller icke; och att det skall åligga beväringselit alt, vid städselaftalseller arbetskontraktsuppgörande, eller, om han då ännu icke är till elit antagen, genast vid återkomsten från det möte, der sådant skett, för husbonde eller mästare anmäla, det han är såsom elit anställd. vid påföljd, om detta underlåtes, att husbonden eller mästaren eger att, såsom ersättning för den tid eli-Å ten varit från arbete borta utöfver hvad honom såsom beväringsskyldig i allmänhet ålegat, å lönen afdraga det belopp, som motsvarar värdet af såtunde Å; försummade dagsverken, efter årets markegång be: 1 räknade; men om beväringselit sådan anmälan behörigen fullgjort, är han ej till dylik ersättningsskyg: dighet förpligtad, der ej annorlunda blifvit SÄKSK öfverenskommet. N j Beträffande det af komiten föreslagna n ak och redovisningssystem för bevärlngsmanskape erolle K. M:t funnit deremot vara att erinra, att är än eter, samt a synes i verkställigheten möta stora svårigh att de deraf föranledda besvär och kogir 3 torde motsvaras af de åsyftade fördela nader. icke anser alltså för ået närvarande, och ne K. M:t kontrollstadganden oundvikligen, al he hofv nan . dylika skäl icke förefinnas till dess antages d ofvet påkallas, Deremot finner K, Mit nödigt att YT fti åt skaps obehöriga uteblifvande, från mönstrin år och möten, hvartil det kallas, enär talrika exempel. på oh uteblifvande årlig sm inträffa samt anledningen he Vi visat sig vara en tydlig afsigt att för ett eller Sera åru dandraga si -8 beväringsskyldigheten; i hvil a somde K. M:t, alltså, lika med komiten, före att beväringss! sig från mönst obehörigen ur nom åliggar syldig, som otillbörligen undanhållit ing eller, om han blifvit mönstrad sdandrager sig fullgör andet af den holet att bo ade vapenöfningsskyldighet, skall, utom det att häA är förfallen till det härför särskilt stadgade vite samt derjemte underkastad påföljd af hemtbevå på, egen bekostnad, vara pligtig att i allmänna på) nr gen qvarstå under fem år, räknadt från och bn ns det år, då han inmönstras och första gången .tlgör sin vapenöfningsskyldighet eller, om han full gjort första årets öfningsmöte, tre år efter det vaBock 1 ngsskyldigheten blifvit andra gången fullgjord; ock i begge fallen ej längre än tilldess han uppnått 40 års ålder. 2 EE Vidare, och då det är af vigt, att de beväringsskyldiges prestbetyg vid mönstringen företes, torde böra stadgas: . att icke allenast de beväringsskyldiges prestbety i allmänhet skola af vederböran.de tjensteran inför. skäffas och till mönstringen medzag:s, utan ock att det skall åligga beväringsskyldig, söm, efter det prestbetygen blifvit från någon ort a fsända, dit ankommer och vill vid samma orts b. sväringsskyldige undergå mönstring, att sjelf medh afva sitt prestbetyg, vid äfventyr att icke blifva mör istrad och således i allmänna beväringen qvarstå un der f m år från och med det år, då han första gånaen inmönstras och vapenöfvas, dock ej längre än till 40 år. Med anledning af den beväri agsskyldighet, som här ofvan blifvit föreslagen för ma skinister å ångfartyg; tillhörande enskilde personer e ler bolag, torde såsom ett lämpligt kontrollstadgande böra i beväringsförfattningen inflyta den hittills saknade föreskrift, att dessa maskinister hädar jefter ovilkorligen skola å sjömanshus eller i me ,gistraternas rullor öfver va