Aftonbladet – 11 januari 1860, sida 3

Bildningsanstalter för elementarlä-car-o. Vi meddela härnedan den af K. M. i detta imne till rikets ständer afgifna pr oposiion: Sedan hos rikets sist församlade stänr,er frar aställning blifvit gjord or nödvändigheten. af bikdningsanstalter för lärare vid elementarläro serken, yttrade rikets ständer, i underdånig skrifvjelse der, 25 Feruari 1858 angående reglering a utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, det ostridigt! vore, att äraren måste hafva klart fattat de vetenskapliga grunderna för hvad han mefsdelar, om detta skall kunna göras tydligt och lefvande för 13 rjungarne, samt att läraren måste känna lagarne för denna undersnings meddelande, så väl i allmänhet som särskilt ed afsernde å det kwaskapsänvae han behandlar; ifvensom, vara öfvad i konsten att leda den späda :ankekraftens utveckling, innan han inträder i en ärareeställning; och anhöllo rik ets ständer med afseende härpå, samt under follkor -nligt erkännande af gt.en af ändamålsenliga bild-aiv.gsanstalter för lärare elementarläroverken., det täcktes K. M. låta uppsöra och till rikets nu förswmlade ständer aflemna ndigt förslag till jnrättande af sådana bildningsanstalter. Med anleding häraf anbefallde K. M., genom nålig remiss den 29 Oktober 1858, den för granskning dt kong stadgan för elementarläroverken nedsatta söm. att inkomma med underdånigt utlåtände ock vå sag till ofvannämnda bildningsanstalter, till åtydnad hvaraf komiterade dels i sitt den 17 December samma år afgifna betänkande rörande den verkställda granskningen af skolstadgan, inkommit med örelag till de ändringar, som i nämnda nådiga författning blefve erforderliga, i händelse komiterades Asigt i ämnet vunne K. M:ts nådiga bifall, dels den 21 i samma månad afgifvit särskilt underdånigt yttcande i denna för elementarläroverket högst vigtiga fråga. Öfver detta yttrarde har K. M. infordrat så väl de akademiska myndigheternas som läroverksstyrelsernas och samtliga läroverkskollegiers i riket-underdåniga utlåtanden, hvilka blifvit till de ånyo sammankallade komiterade öfverlemnade, hvarefter komiterade tagit ärendet under förnyad pröfning och dem 18 sistlidne November slutligt utlåtande i ämnet afifvit. g Sedan detta ärende sålunda erhållit den sorgfälliga utredning, som af dess inflytande på den offentliga undervisningen inom fäåderneslandet varit påkallad, har K. M. tagit detsamma i öfvervägande och dervid funnit skäl att hufvudsakligen godkänna de åsigter, som af komiterade blifvit uttalade. Om nemligen hvarje gagnelig verksamhet till grundval behöf:ver en säker kunskap, måste detta företrädesvis gälla: för dem, hvilkas uppgift det är att meddela kunskaper åt andra, och torde således menningarne knappt kunna vara delade i afseende på vigten för ungdo-mens lärare att vara, både i teoretiskt och praktiskt! hänseende, grundligt bildade för sitt kall. Också: hafva sedan flera år tillbaka och från olika håll lämppliga anstalter för vinnandet af detta ändamål blifvist föreslagna och förordade. Den sista skolrevisiongan tillstyrkte på det högsta, att någon åtgärd i detsa hänseende måtte vidtagas, såsom varande en af de mest maktpåliggande för läroverkens förbättring, och vid de läraremöten, hvilka sedermera flera gånger varit samlade, hafva lärarne sjelfve enhälligt utjalat samma åsigt. I afseende på den teoretiska bildningen har-det . visserligen funnits en tid, då den filosofiska grsden,.. med deri erhållna specialbetyg, utgjorde en tillräcklig borgen att den graduerade skolläraren innehade 2 de insigter, com hans vigtiga kall fordrade. De till! nämnde grad hörands underrisningsämnen voro då i, till antalet vida färre än nu och sammanträffade x äfven hufvudsakligen med så väl arten som omfån-. get af de kunskaper, hvilka voro för den blifvandes skolläraren behöfliga. Detta förhållande är likväl il, sednare tider väsentligen förändradt. Den filosofisksa fakultetens läroämnen äro numera till antalet betydi-. ligt ökade, och många ibland dem, hvilkas stora Vg tenskapliga värde ingen förnekar, ligga dock aptim. gen helt och hållet utom kretsen af de kunskapsäms., nen, som i skolan meddelas, eller beröra dem endast. med en del af sitt omfång. Då härtill kommer, att. valet af examensäninen är för densblifvande filosofie. kandidaten i det närmaste fritt, endast han undfår sammanräknadt det stadgade antalet af 12 betyg, tordig