Aftonbladet – 11 januari 1860, sida 2

Förtroliga bref till vänner bland riksdagsmännen. IV. Hederlige och hedersamme Jeppe Trulsson! Julhelg och nyårshelg och kalaser och små trefliga utflygter tillgrannas hafva hindrat mig alltför länge från att hembära dig min bjertans tack för ditt manliga och sannt bondliga uppträdande i frågan om det hvilande utspädningsförslaget. Men gömdt är icke glömdt, och bättre är sent än aldrig. Alltså, nu — sedan jag ändtligen fått pennan i handen, — tack och ännu en gång tack, gamle tvärsäkre bondeknös! . Inga herrar — i bondeståndet! Det är det rätta. Der äro, ta mig sju böflar! för många redan förut; men åtminstone —, inga nya! Det är i sanning ett bedröfligt tidens tecken, att der bland eder i alla fall funnos så pass många, hvilka i denna lifsfråga för ert stånd böllo på att låta narra sig af vissa pratmakare. Folk, icke värdiga att heta bönder! Saken sjelf är en gång för alla tillräckligt utredd, och jag vill visst icke omtugga det hundra gånger sagda. Hufvudsaken är endast den, — det var just hvad du kom fram med, Jeppe Trulsson, — att bondeståndet måste förblifva ett allmogestånd, som det varit före salig Gösta I:s tid, ett stånd af sanna bönder, hvarförutan det skulle begå ett sjelfmord och ett förräderi mot hela er ärofulla historia. Att det kan finnas någon, som icke begriper en så enkel sak! . Hvad hjerta finnes bakom skinntröjan eller vadmalsrocken hos den, som i sitt stånd på riksdagen skulle likgiltigt se en f. d. hofrättsnotarie eller posito! f. d. infanterikapten sätta sig vid hans sida som hedervärd bonde? Jag bara frågar? Låt andra gerna gå och blanda upp: sig: Det var så förbarkadt qvickt och dräpande sagdt, det der! att hvarför kan ej hellre presteståndet eller borgareståndet: ta alla dessa fördettingar? Efter de truga sig fram på bildningens räkning, låt dem då söka sig in, der denna välsignade bildning är förut! Lika trifvas ju bäst med lika! Bondeståndet är en ursvensk, stenbunden åker och skogsmark, som alldeles icke har lust att bildas om till — trädgård. Det är tra som skogsmark och finner sin ära just i atr vara stenbundet. Bort med dessa konstträdgårdsmästare, som vilja krångla bart naturen! , Det var illa att så många i ståndet kommo fram med det der pratet om att afslå lappningen för att i stället få den radikala representationsreformen på en gång. Det är i alla fall visst blott få, som sätta tro till denna numera utslitna manöver från bondeståndets sida, och hvad tjenar det då till? Du minnes hur rasande vår vän S. blef i ett litet fosterländskt möte vi hade för ett par år sedan, då en af er också kom fram med detta talet. Men han hade rätt på sitt vis, denne S. En bonde passar illa till diplomat, och han skulle ha courage sjunga rent ut: vi vilja vara stånd för oss, bönder, som vi varit hafva, så temligen ouppblandeadt, i alla fall öfvervägande bondiskt, en ren fjerdedel af landets allmänna representation. Det är denna stenbundna fjerdepart, i hvilken, enligt fysiska lagar, , fosterläirdskhetens så till sägandes vätska samlar sig, för att se dan läska och gifva näring åt hela riksdagen, när upplysningens sol hotar med att torka ut den; det är i denna urskog den grönmantlade skogsfrun spatserar i qvällen,, som är den äkta och veritabla folkviljan. Detta borde herrar ståndsutspädare förstå och begripa. Det är landets lycka, att ni åtminstone begriper det, ni sjelfva. Att bondeståndet i den — italienska frågan uppträdt så liberalt, som väl sjelfvaste Aftonbladet någonsin kan önska det, detta är mycket oskyldigt och derföre himmelsvidt mera på sin plats, än då det gällde stindets egna affärer. För öfrigt har ni deraf den förmånen att ni gör er berömda i utländska tidningar (en tröst för alla oqvädinsord emot er i de svenska provinsbladen!). Det finnes en ganska god tidning i Belgien (ett konungarike vägg i vägg med Frankrike), som heter Independance; den har redan omtalat er. Jag har äfven sett er i ett parisiskt blad, som heter Debats,, Den engelska tidningen Times (uttalas Töjma har likaledes egnat åt er en passande strof. Öfverallt heter det: Det svenska bondeståndet har med en enstämmiger TTENISETDDESATNO ESA ARR ITNE