Aftonbladet – 9 januari 1860, sida 2

va MDVUPE VUNINRACH UT of ICT på AUD: J4VLTCHM Ua Ub under ett anbud ankom för Berlin genom Geheime-4. bygnadsrådet Stälers försorg, att kostnadsfritt här leverera ifrågavarande arbeten af godt ekvirke till 100 rdr rmt pr fönsterluft, och de stora lufterna i andra våningen till 150 rdr stycket, som kunde anses ändå billigare, antogs detta utan tvekan. Jag hade således kommit frän det förstnämnda priset af 225 rår pr luft till 100 rdr jemte fördelen att få arbetet ztillförlitligt träslag och tillarbetningen gjord under Gereime-bygnadsrådet Stölers egen tillsyn. De mindre fiasterlufterna i tredje våningen gjordes deren snickare här i staden, sedan man lyckats til förskaffa ett mindre parti någorlunda torrt ekvirke, till ett ptis af 86 rår pr luft. Genom Geheimerådet Scilers anvisningar och biträde harva likaledes fördelaktiga kontrakter blifvit afslutade å sjelfva fabriksorterna för anskaffningen af de högst betydliga partier gjutet glas från 8 till 14 millimeters tjocklek, till byggnadens så välvlanterniner som fönsterlufter, bvarmed således äfven denna vigtiga artikel blifvit till billigt pris anskaffad. Redan i begynnelsen af byggnad-arbetet anskaffades tvenne egna transportfartyg, hufvudsakligen för hemtningen af hyflad kalksten från Borghamn, samt egna hästar för bruksberedningen och öfriga transporter m. m. Båda delarne hafva längesedan betalt sig och i öfrigt tillskyndat bygngaden många fördelar. En mera speciel upplysning om ofvanstående och fri, a utgifter innehålles uti de årligen af museibygnadens kassör och redogörare till kammarrätten ingifna räkenskaper, som der grauskas och förvaras, och mot hvilka hittills ingen anmärkning förekommit. Det återstår ännu en utgift, för hvilken visserligen blifvit redogjordt för hvarje gång den förekommit, men som nu jemte allt det öfriga i sin helhet bör komma till eders K. M:ts kännedom, uemligen kostuaden för undertecknads utländska resor i och för museibygnaden. Trenne resor till Carrara ären 1855, 1857 och 1858 bletvo nödvändiga för beställning, besigtning och emottagning af de der förfärdigade marmorarbeten och jag vågar tro att kostnaden derför blifvit flerfaldigt betäckt genom min närvaro derstädes, helst sedan en af leverantörerna råkat i obestånd. Med de årliga resorna till Berlin eger åter ett annat förhållande rum, som, ehuru för eders K. M:t icke obekant, dock torde här i sammanhang med det öfriga böra omnämnas. Då jag öfvertog ledningen af musecibygnaden skedde det med vilkor att Geheimerådet Stiler skulle välja och till mitt biträde ställa en förfaren arkitekt för att leda det egentliga byggnadsardetet, under det administrationen af det hela skulle åligga mig. En sådan person arställdes äfvenledes, men då jag efter ett års förlopp tydligen fann att bäraf icke skulle komma bygnaden till godo den nytta som åsyftats, särdeles under dess första period, och då jag icke destomindre ändå måste ständigt sätta mig i beröring med Geheimerådet Stöler och min möda således nära nog blef densamma; ansåg jag det fördelaktigare att detta engagement upphörde och jag i stället årligen gjorde en resa till Berlin, för att med bemälde Gebeimeråd samråda om årets bygnadsangelägenheter: Då löneförmånerna för denne arkitekt uppgingo till omkring 5000 rdr rmt årligen, ar således under denna tid på sådant sätt inbespa s omkring 40,000 rdr rmt. Om äfven härifrån räknas kostnaderasa för undertecknads utländska resor under alla dessa år, de till Italien äfven inberäknade, uppgående till en somna af 6021 rdr 89 Öre, så återstår dock en besparing, svarade nära nog emot hela administrationskostoaden under samma tid. För de tvenne sista årens resor tiil Berlin har jag icke uppburit någon ersättning, enär de företagits i sammanhang med andra resor och uppdrag, för hvilka Jag hade att påräkna resepenningar. Af hvad här i underdånighet blifvit anfördt torde vara ådagalagdt att, hvarken hvad angår tiden för byggnadsarbetets bedrifvande, eller användandet af medlen dertill, något blifvit åsidosatt, såvidt sådant berott af byggnadschefen, som kunnatlbidraga till att i båda dessa bänseenden vinna besparing, likasom ingenting blifvit försummadt för att låta detta byggaadsföretag komma den inhemska konstoch handtverksskickligheten till godo, då sådant låtit sig göra utan alltför stora uppoffringar eller till skada för byggnadens soliditet. Detta vinner ytterligare stöd genom jemförels med de tvenne likartade arbeten, som sednast blifvit utförda i Berlin och Dresden, af hvilka det förstnämnda, eller museibyggnaden i Berlin, behöfde 14 år för att färdiggöras, och det sistnämnda 9 är, ehuru betydligt mindre än nationalmuseum i Stockholm, att icke taga i beräkning huru mångfaldigt större resurser på båda dessa ställen äro att tillgå för utförandet af ett så beskaffadt byggnadsföretag. Äfven hvad kostnaden beträffar utfaller en jemförelse med de förstnämnda byggnadsarbetena ingalunda missgynnande för museibyggnaden här, utan snarare tvärtom. Om således detta sednare icke kunnat utföras inom den tid eller med de medel, som man från början haft skäl att anse såsom tillräcklige, har sådant icke haft sin grund uti någon lan:het eller bristande omtanka derför, utan fast mer uti de omständigheter, som här hufvudsakligen blifvit anförda. Dettagäller äfven om otillräckligheten af det anslag, som sednast af rikets ständer blifvit beviljadt, grundadt på byggnadschefens till Eders Kongl. Maj:t ingilna underdåniga förslag å återstående kostnaden för muscibyggnadens slutliga fullbordan af den 30 Augusti 1856 och slutande sig på en summa af 300,000 rdr bko. Ehuru priserna å dagsverken och matcrialier redan då börjat stiga, hyste jag likväl den bestämda öfvertygelse att denna summa icke skulle komma att öfverskridas. Men fastän deraf ännu 100,000 rdr bko återstå, som af rikets ständer icke blifvit anvisade och hvarmed visserligen museinaden hinner ett godt stycke närmare sin fulln, har jag dock sett mig nödsakad att uti uninigt förslag i Augusti månad nästlidet år der-utöfver begära 200,000 rår bko, eller 300.000 rdr rmt, för att vara fullt förvissad atticke nödgas ännu en gång äska vidare anslag för byggnadens färdiggörande. Orsaken till denna brist får i öfrigt hufvudsakligen sökas deruti, att då förslaget af år 1856 ingick, återstodo de stora kostnaderna för marmor, jernkonstruktioner, koppartak, fönsterlufter, golflägguing, bela inre orneringen m. m., af hvilka flera voro svåra att beräkna. Vid förenämnde förslags uppgörande stödde jag mig hufvudsakligen på de kostnadsberäkningar, som finnas uti det vid öfverintendentsembetet uppgjorda kostnadsförslag öfver nationalmuseibyggnaden af den 28 Februari 1849, med de förhöjningar i priserna, som år 1856 ansågos behöfliga. Men huru olika de verkliga kostnaderna utfallit, i jemförelse med dessa beräkningar, visar sig bäst deraf att då till exempel kostnaderna för de oftanämnde jernkonstruktionerna uti öfverintendentsembetets förslag äro upptagna till rdr 26,319: 50 och i förslaget af är 1956 till rdr 31,297: 50, stiga kostnaderna derför i verkligheten till rdr 65,177: 90. Denna stora skillnad har till en hufvudsaklig delsin grund deruti, att då i båda förslagen bärbjelkarne finnas upptagna af gjutet jern, har jag sett mig föranlåten att låta göra desamma af valsadt jern, synnerligen med hänseende till de stora tyngder, som bjelkarne i hörsalen skulle möjligen komma att uppbära. -En annan större skillnad förefinnes uti kostnaden för lanterninerna, hvilkas konstruktion, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som finnes å museibyggnaden i Berlin, icke kunnat vidare förenklas eller göras utan väggar, för att icke blottställas för att under vintertiden få dem helt och hållet betäckta af snö och så? I ledes belysningen i de underliggande konstsalarne så -I godt som tillintetgjord. För vinnande af ett så vigtigt ändamål hafva alla andra betänkligheter med afseende vå utseendet mäst vika. Största skillnaden RF FF LF Fe THT-H--HOLE PF EP FF RE Rv: