Aftonbladet – 9 januari 1860, sida 2

naänhang med det föregående. Det var naturligt att ett byggnadsföretag af så vanlig b:skuffenhet, som det i avarande , skulle kur bedrifvas med samma sk en vanlig byggaad. Detta gäller i allr vilket lund som helst, men synnerligast hos oss, ler hjelpmedlen för att bringa ett sådant företag ill ett värdigt slut visserligen äro svårare att finna in annorstädes, der byggnadskonst och arbetsskicklighet vunnit en högre ståndpunkt. Redan grundläggningens svårare beskaffenbet djupt under vattenytan verkade härutinnan det första hindret, helst det bär sällde att med den allrastörsta sorgfällighet gå till väga, då hela byggnadens fasthet och bestånd derpå ,erodde. Kom så granitoten, hvilket arbete var a större omfång och svårare beskaffenhet än här på lera år förut blifvit utfördt. Det blef ock först ett ir efter den i kontraktet föreskrifna tiden aflevereradt och försenade således under lika lång tid museibyggnadens fortgång Samtidigt härmed hade tvenne hyfvelmaskiner för änga blifvit uppsatta å kronans kalkstensbrott vid Borghamn för tillarbetuing af kalksten för yttermurarnes beklädnad. Men fastän dessa maskiner voro af utmärktaste beskaffenhet och ehuru de alltifrån slutet af år 1851 dag och natt voro i gång, åtgick dock en tid af sex fulla år innan hela denna beklädnad kunde medhinnas, under hvilken tid närmare 40,000 kalkstensblock jemte listverk förfördigades och hittransporterades. Under de rörsta byggnuadsåren kunde således icke fullt de summor användas, som stodo till min disposition, utan inskränkte sig till 40 a 50,000 rdr bko årligen. Då -mellertid byggnaden, bestående invändigt af tegel med utvändig kalkstensbeklädnad, i anseende till dessa båda murverks olika sättning, icke borde allt för hastigt uppföras, var detta långsammare framskridande till byggnadens fördel i fråga om dess blif vande fasthet. Äfvenledes hunno de betydligt tjocka murmassorna att under tiden uttorka. Från ir 1857, då yttre beklädnaden hufvudsakligen var rullbordad, räknade jag deremot på en desto raskare sång i byggnadsarbetet, sedan rikets ständer äfven veviljat nytt anslag för dess fortsättande. Det unlerdåniga förslag härtill, som af byggnadsehefen i Avgusti 1856 inlemnades, slutade sig på en summa if 500,000 rdr bko. Häraf beviljade likväl ständerna eridast 400,000 rdr, hvarvid dessutom fästades det vilkor, att dessa medel skulle utgå med 100,000 rår bko årligen under 1857, 1858, 1859 och 1860. Båda lessa inskränkningar blefvo för museibygnadens skyndsammare gång af menligt inflytande. Arbetet bedrefs visserligen nu med all fart, men då dryga kostnader för marmorarbeten från Italien, till jernkonstruktioner för tak och lanterniner samt för takets beklädnad med koppar nästan liktidigt med hvarandra måste utgå, medförde rikets ständers :öreskrift att endast 100,000 rår bko årligen voro för byggnadschefen disponibla, flerahanda svårigheter. Härtill kom äfven att förenämnde marmoroch jernarbeten icke på de bestämda tiderna levererades, hvaraf likaledes vållades uppehåll i arbetets gång. Men mest hämmande för detsamma verkade minskaingen af 100,000 rdr bko uti sjelfva anslagssumman, enär härigenom byggnadsarbetet hvarken föriidet år kunnat bedrifvas med full styrka icke heller ander det innevarande kommer betydligen att gå framåt, så framt icke tillräckliga medel nog tidigt dertill anvisas. Om deremot dessa 100,000srdr varit villgängliga, skulle vid detta års slut museibygnaden icke allenast till allt murverk utoch invändigt varit färdig, utan äfven den inre rappningen och afputsningen samt en god del af golfläggningen fullbordade. A hvad bär blifvit i underdånighet anfördt, synes Jitså att under byggnadens första period, eller intillless yttermurarne voro uppdragna och beklädda, kunde de disponibla medlen icke fullt användas, huru alla ansträvgningar gjordes för at anskaffa ich förfärdiga den yttre kalkstensbeklädnaden, ty irligen kan man komma längre i tidsbesparing ör ett arbetes bedrifvande än då dygnets alla 24 timmar derföre tagas i anspråk. Sedermera, då något sådant hinder icke mera förefanns för byggnadsarbetets skyndsammare gång, har detta blifvit hämmadt genom rikets ständers inskränkning i den äskade anslagssumman, utan att byggnadschefen i någotdera fallet, såvidt i hans förmåga stått, något åsidosatt för att befordra detta företags fortskridande. Detta hvad tiden beträffar. Jag öfvergår nu till redogörelse för medlens användande och hushållningen dervid. Af de först till museibyggnaden anslagna 500,000 rdr bko lyftades af ,yggnadskomiten, innan byggnaden sattes under min ledning, till hvarjehanda behof........ rdr bko 60,000. Af undertecknad år 1850 ...... .. 40,000. 1851 66,000. 1852... .. 40,000. 1853... 50,000. 1854 . 80,000. 1855 72,000. 1856 92,000. Af de sist beviljade 400,000 rår bko, eller 600,000 cdr riksmynt, har utgått: År 1857 till Jernkonstruktioner rdr rmt 2,575: 3 Marmorarbeten från Italien ...... 23,117: 82. Aflöningar och dagsverken ...... 68,976: 45. d. Materialier och öfriga utgifter 94,599: 9. 189,264: 35. År 1858 till Takets kopparbeklädnad ... 27,334: 70. Jernkonstruktioner till tak och lanterniner s.ssssssss seen . 28,501: 98. Marmorarbeten från Italien.... . 16,781: 18. Marmorarbeten från Kolmården 2,909: 94. Aflöningar och dagsverken ...... 65,194: 11. Materialier och öfriga utgifter 28,759: 73. 169,479: 64. År 1859 till Slutliqvid för takets kopparbeklädnad......... soeess0 2 25,038: 10. Jernkonstruktioner till tak och lanterniner sosssssssssssssrssreen na 34,100: 89. Marmorarbeten från Italien ..... 34,152: 39. Marmorarbeten från Kolmården —7,500: — 298 fönsterlufter af ek för alla 3 våningarne ........ ee 28,447: — Beslag och anstrykning å fönsterlufternä.......... sssene 7,653: 50. lanterninerna................... . 7,815: St. Aflöningar och dagsverken .....29,481: 22. Materialier och öfriga utgifter 52,687: 30. 226,876: 24. Häraf synes, att då under år 1857 kunnat till aflöningar och materialier m. m., eller det egentliga arbetet, användas 163,571 rdr 50 öre, har under är 1858 endast 93,952: 84, samt 1859 82,168: 52 kunnat dertill disponeras af brist på medel, såvidt något skulle qvarstå för rappningsarbetet 1860, som då bör taga sin början. Sedan jag här visat huru medlen under byggnadsåren varit disponerade, återstår att redogöra för deras användande vid de särskilta byggnadseffekternas anskaffande oca hushållningen dervid. I början af byggnadstiden afslötos kontrakter för leverans af tegel för flera år, eller så länge anslaget ansågs Kunna räcka, till särdeles billiga priser, under det denna materiel med hvarje år steg i värde, hvarigenom en betydlig besparing tillskyndades byggnadsfonden. . All kalk, som åtgått till museibyggnaden, har blifvit bränd och beredd här på stället till likaledes betydligt lägre pris än om den på annat sätt skolat upphandlas, att icke nämna den vida väsendtligare fördelen dervid, att nemligen deraf kunnat beredas ett fullgodt murbruk, som ökat murverkets fasthet och styrka. All yttre beklädnadssten jemte listverk har, såsom förut är nämndt, blifvit tillarbetad vid kronans eget kalkstensbrott vid Borghamn, och då arbetet der hufvudsakligen bedrifves med manskap af Carlsborgs arhateckamnan:ae har anna? Iuhara och sköna mMa