Aftonbladet – 9 januari 1860, sida 1

sat sig, hvilka de ståndsledamöter äro, mot hvilkas fullmakter och behörigheti öfrigtinga anmärkningar vlifvit gjorda, konstitueras ståndet, ty det heter i den påföljande 23 S: ?Sean borgareoch bondestånden, hvart för 8. blifvit på behörigt sätt konstituerade, begära de, medelst deputationer hos konungen, deras talmän?. : äraf följer klart, att ledamöterna af borgareoch bondestånden i riksdagens början skola vara på behör gt sätt konstituirade till riksdagsmän, innan utnämning af talmän i nämnda stånd kan ega rum. Stånder ha sig naturligtvis förbehållet att vid intrödandet under riksdagens lopp af nya ledamö-. ter granska dessas behörighet, äfvensom att utöfvå sin pröfningsrätt, i fall någon af de redan till riksdagsmän lagligen konstituerade under riksdagens lopp genom inträftande omständigheter Kommer i en:sådan ställning, att han icke kan anses behörig att vara riksdagsman, om hån t. ex. gör cession, blir genum laga kraftvunnen doin förklarad övärdig medboörgerligt förtroende eller att föra andras talan Om Se Ve Vill man deremot icke anse ståndet någonsin vara lagligen Konstitueradt, utan att hvar och en af de valda ståndsledamöterna allt intill riksdagens elftetimma skall vara underkastad en alldeles. godtycklig ostracism:genom:votering med enkel majoritet, :då kommer man till de mest orimliga och vådliga Konseqvenser. Då kan någon kittslig och öfver sin ställnidg till ståndsbröderna förbittrad .eller någon enfåldig och fanatisk ståndsledamot roasig med att successivt lägga den ene efter den andre; af. ståndsledamötefria på bordet till diskussion och omröstning; då kan, sedan under riksdagens lopp pärtidr hännit bilda sig och måhända stå skarpt emot hvarandra, majoriteten helt enkelt, och utan att ge andra skäl än sitt tycke, företaga sig att kasta ut minoriteten ur ståndet; då kan hela den Vid riksdägers början gjorda utgköttsbildninger, genom en partimanöver, företagen vid något lägligt tillfälle, då t. ex. ett mindre antal; af ständets ledamöter vore närvarande, komiha att rubbds; då lunna t. ex.:de personer, som könungen utnämnt till talmän; mot slutet af riksdagen bli af en tillfällig ståndss majoritet helt enkelt förklarade aldrig ha varit. berättigade att. bli riksdagsmän, liksom detta äfven kan: hända i afseende på personer, på Hvilkas förslag de vigtigaste lagar ol vara antagna och möjligen redat af regeringen sanktionerade. Men att, der en anmärkning redan blifvit gjord och densamma blifvit af högsta domaremakten afgjord och underkänd; vilja underriksdagens lopp upptåga demida samma ammärkning inom ståndlet och afgöra dess befogenhet medelst en Votering, det innebär dock ett ännu större steg!in på godtyckligheteriias och äfventyrligrg banar Vi bekänna, att vi. ha svårt att fatta, huru det:!kunde vara möjligt, att några andra ledamöter af ståndet, än hrr Boman och Suudvallson, kunde ogilla talmånnens 1 allb berättigade propositionsvägran, Att godtyckligt vilja afgöra och sålunda möjligen äfven omgöra hvad redan högsta domaremakten,, som eger att i högsta instans tillämpa lagen, afejort, tillhör icke ens rikets ständer mycket mindre ett. särskilt stånd. Flera af 4e talare, som yttrade sig i borgareståndet, tycktes förbise, att en sjelfständig och okränkbar domaremakt är en fullt ut lika vigtig samhällsmakt som -den lagstiftande och den verkställande makten, och att hvarje försök att undergräfva densamma och underkänna dess betydelse leder till ofrihet och tättslöshet. Att i rättsfrågor, frågor rörande personers vigtigaste rätt, säga att öfver den juridiska rätten, d. VY. 8. den rättsliga rätten. den lagenliga, in casu den grundlagsenliga rätten, tillämpad af sta lagskipande myndigbeten, bör ställas Jonting, som man kallar den politiska riäteny hvilket i sådant fall endast kunde bli likydjet med en på vexlande tillfälligheter och godtycke beroende parti-rätt — en sädan sats , tro) vi icke godskola kännas af många, som öra för sig klart, hvad lag och lagtillämpniug äro, och som icke önska, att.se återkomma de mörkaste skuggsidorna af frihetstiJeds? riksdagsväsende. Sena: AD RT oc ETT dn rs mA or RR RA INTRA