Aftonbladet – 30 december 1859, sida 2

ren till en en savod skickar en ung lifegen, som visar någon talang, till England eller Frankrike, med befallning att studera kemi, fysik; mekanik, o. s. v. Han anstränger sig, lär sig på kort tid frimmande språk, afhör föreläsningar i de olika honom föreskrifna vetenskaperna, med den framgång att hans lärare deröfver förundra sig och väntar att han skall. blifva ett ljus, då han kommer hem, och att vetenskapen skall genom honom vinna betydlig tillväxt. Långt derifrån! När han kommer hem, lägger egaren arbetsselen på honom, likasom på ett annat lasidjur, som ban konstmässigt låtit inöfva, och använder honom precist som de ahdra arbetsdjuren. Blir emellertid egaren missnöjd med honom så drager han de fina kläderna af honom, och sätter honom bland det öfriga arbetsfolket. En sådan man funno vi i hr Swetzow i Nischni Tagilsk, till hvilken Erman hade bref ifrån en af Berlins professorer, som kände hans vetenskapliga arbeten. Franska talade ban som en infödd, och hade i Paris utmärkt sig för kemiska arbeten, som högt värderades af kemisterna. Han var klädd som en europeisk gentleman, utan det Jånga ryska skägget. Men hans egare, Demidoff, kunde hvad dag som helst sätta honom i grufvorna, eller sälja honom till en annan. Då Humboldt besökte Tagilsv, och. yttrade sig om Swetzow, hvars vetenskapliga rang han kände, men också att han var lifegen, utropade han (Humboldt): Skulle det icke ljuda underligt, om man frågade: hvem eger Berzelius, eller Örsted, eller Arago?