Aftonbladet – 29 december 1859, sida 4

sanitära åtgärder-i jemna.steg med denna tillväxt imenniskomassa och i förhållande till tidensstörre mått i vetande, — samt delsslutligen; och icke minst, den brist på upplysning i dessa hänseenden och den okunnighet, som nu förefinnes rörande ett ämne, som likväl ligger -oss så nära och mera: börde uppmärksammas, nemligen vår kroppsi rätta vård och riktigare behandling, redan: från barndomen, under de mest allmänna och vanliga förhållanden; i motsats hvaraf nu i stället, på grund af nämnde okunnighet, osnygghet och osedlighet med dess många följeslagare af fysiskt och moraliskt elände framalstras, frodas och utvecklas. Ehura mycket vore att säga om alla dessa anfördå samverkande orsaker, så vill jag likväl för närvarande hålla mig blott vid den sista, nemligen den stora massans okunnighet i dessa frågor; och jag är öfvertygad derom, att, genom densammas afhjelpande, ett stort och vigtigt steg framåt till förbättring i dessa hänseenden skulle uttagas. För hvar och en, som varit i beröring med de mindre bemedlade klasserha i samhället, med arbetsklassen i städer och på landet, måste detta mitt påstående vara en påfallan-de sanning; och jag vågar tro derjemte, att den upp-: lysning, hvarom jag talar, skall i stort åstadkomma långt hastigare och vackrare resultat än man nu förmår åvägabringa i smått, genom t. ex. ett enstaka uppförande i städerna af en och annan sund arbetarebostad, från större synpunkt endast ett tillfälligt mål, relativt till det vidtomfattande ändamålet: allmän upplysning och förädling. Då man betraktar de o pphörligt, ökade och oroande utgifterna: för den allmänna fattigvården, så tror jag grunden dertill vara att söka, till stor del åtminstone, uti den okunnighet .och det oförstånd, hvarmed vi från första ungdomen vanvårda vår kropp och det fysiska lifvets organer, och sålunda förr: eller sednare, men alltid i förtid, unde: gräfva vår shelsa och framkalla denna svaghet och sjuklighet, hvilken förlamar och bryter både arbetskraft och arbetsdrift, likasom de, till en del från samma orsaker härflytande moraliska lyten nu bidraga att befolka våra fängelser. För hvar och en menniskovän isynnerhet blir det alltmera tydligt, likasom hos hvar och en mera bildadmenniska i allmänhet : den öfvertygelsen gör sig alltmera gällande, att man måste genom bibringandet af.bättre insigter och upplysning i dessa afseenden söka afbjelpa ofvan antydda olyckbringande följder af den stora massans af folket okunnighet uti de mest allmänna och. enkla sanitära förhållanden, vid åsynen hvaraf man ofta förvånas öfver buru-en menniskas lifskraft icke genast dukar under för så många dåliga och ohelsosamma inflytelser, så grofva felsteg mot naturens enklaste lagar, som deras äro; och om detta allt är sannt, som jag vågar anse, så hemställer jag, huruvida icke både vår pligt och det trängande behofvet påkalla i dessa hänseenden det medel till förbättring, hvilket här ofvan af mig blifvit omnämndt, Wemligen den uppväxande-generationens bättre upplysning från ungdomen uti alla dylika frågör. På grund af: hvad jag nu anfört får jag derföre vördsamt föreslå, att rikets ständer ville hos KM. anhålla, det K. M. behagade låta anbefalla -sundhetskollegium att i sammandrag utarbeta en lättfattlig allmän sundbetslära, med särskilt fästadt afseende på de båda könen och deras olika yrken och sysselsättningar i lifvet, hvilket-arbete, tryckt på statens bekestnad, derefter borde kostnadsfritt och så fort ske kan. utdelas till och. inom alla.skolor inom riket, både för. gossar och flickor, .med föreskrift för hvarje lärjunge om, nämnde sundhetsläras studium; och således dess, ingående bland, antalet af de offentliga läroböckerna. a SEDIN FIT