Aftonbladet – 27 december 1859, sida 2

än å de ryska godsen. Här felas endast armarn, sade en kolonist, hos hvilken jag trakterades med godt kaffe, för ått göra hela steppen till åker. Å hela sträckan utefter Dnieprn ända ned mot Chberson ligga en mängd under Catharinas tid grundade tyska kolonier, hvilka nu uppgifves bafva nära) 100.000 invånare. De äro sjelfve egare af jorden och allmänt välmående; många till och med mycket rika. En af dem har 100,000 får och 60,000 åessätiner jord, — således millionär. Flertalet äro Lutheraner och dessa presterskap lyder under konsistorium i: S:t Petersburg, men många byar, t. ex. alla kring staden Alexandrowok, bebos endast af Mennoniter. Sjelfva dessas prest visste ej annan skillnad emellan sin religion och den Lutherska, än att Mennoniterne ej döpas förr, än de sjelfva förstå hvartill de förbinda sig då de ingå sitt döpelseförbund och sjelfve begära dopet; att de aldrig draga svärd, och slutligen att de sjelfve bland sig välja prest och ej vilja hafva. de lärda presterne. — Tyvärr sträckte sig min färd ej så långt ned utföre floden att jag fick tillfälle besöka den svenska koloni, som under namn af Schwedendorff ligger mellan Belgorod och Cherson. Den är grundad af utvandrare från en ö vid Ööstersjöprovinsernes kust, hvilka der misshandlades af godsegaren, en Stackelberg. Nuvarande kolonibefolkningen lärer utgöra 3 a 400 personer, hvilka ännu tala svenskan och flere gånger ehuru hittills förgäfves, begört svensktalande religionslärare. Ej långt från staden Alexandrowsk passerade vi åter på färja den vackra Dnieprn och vär såg jag för första gången i Ryssland granitklippor, den likväl undantagen, hvarpå Peer den stores staty i S:t Petersburg hvilar. Emellan Ekaterinoslaw och det nämnda färj:ället är floden uppfylld af paragi, eller vatenfall och hvirflar, som hindra all passage,