Aftonbladet – 24 december 1859, sida 2

sig midt framför honom, med handen åte på hans axel. Nej. Ja, det är mörkt, och vår bekantskap ä dessutom flygtig nog. Det är eljest jag, herr abb, som en gäng kastade er nog vårdslöst öfver en viss trädgårdsmur i Vercelli. Förräderi! Hvad vill ni mig? ... Släpp migl...... Jag vill helsa er från särskilda vänner. Först — stå, prest! Icke ur fläcken! — först från er vän Paolo Jonnåz. Ni. ljuger. Han är död. Ni ären slyngel. Han lefver, herr abbå, och har med intresse genomstuderat ert bref till en viss ung dam i Como, ett bref, som — medgif det! — var passablement nedrigt. Död och förbannelse! Hvad angår allt detta mig! Släpp mig, karll Lugna er, min bästa abbd, och hör vidare! Så var det helsningen från fra Casanova... Han ... Han ? Han greps i går afton af de våra — som spior, bästa herr abböl! Sitter i godt förvar för att i morgon, som jag hoppas, blifva noga examinerad och derefter. ... Hvad säger ni?... En embetsbroder, en andlig man ... Och er vän ... Visitkortet ... Det vill säga ... ja, en man, som jag har känt ...n Och med hvilken ni skall blifva konfronterad i morgon.n Konfronterad! Af hvad grund? Hvarföre ? Derföre att jag ämnar fordra det. Mirvser Ni är en skurk. Ingen öfverflödig hetta, herr abbe! Jag ger tillfälligtvis bevis nog för att kunna forIra denna konfrontation med chanche, och jag sissar förmodligen icke orätt, då jag antager att krigsrätten skall i Fra Casanovas, om ej i dra fickor finna nyckeln bland annat till len gåtan, hvarföre ni hade så rasande brådtom utt tillika med patern komma ner för mullbärsträdet hos värdshusvärden i Travagliato ...n