Aftonbladet – 17 december 1859, sida 2

Jomnar at i en elyselsk Derusning och Tarommar af en öfverjordisk poesi? Är det då ej ifven på grund af denna strålarnes magneism den olyckliga flugan rusar med gladt mod rakt in på lampveken, och ormen me: kaniskt lånar sig åt tjusarens alla fantasier? Vi hoppas att dr Velpeau snart i en ny rapport vill lemna oss ytterligare besked om allt detta och bringa frågan på ett afgörande sätt från följetongens gebit öfver på den rena vetenskaplighetens. —— UTRBIERG Vi ha i dag bekommit tidningar från London af den 11, Paris och Brissel af den 12 samt Berlin, Hamburg och Köpenhamn af den 13 dennes. ; DANMARKE. Prins Christian har nekat mottaga befattningen som ståthållare i Holstein. ENGLAND. Enligt öfverensstämmande uppgifter af flera korrespondenter från Eondon, skall engelska regeringen ha beslutat ej blött att på kongressen vidhålla det bekanta program, som lord John Russell framstälde i Aberdeen, utan af: ven att återkalla sina fullmäktige, om de ej kunna genomdrifva sina åsigter. På alla möten; som hållas i England, de må nu vara sammankallade för hvad ändamål som helst, ledes diskussionen in på det under sednare tiden vanliga temat: Hvad har kejsar Napoleon i sinnet mot. England? Så skildrade nyligen parlamsntsledamoten för Bridgewater, Kingloke, följderna af att England komme att förlora sitt öfvervälde på hafvet eller att det plötsligen hemsöktes af en fransk invasionsarmå, två möjligheter, hvilka han ansåg lika sannolika, och man tillägger hans ord ej så ringa betydelse, emedan han från yngre åren varit personligen bekant med Na: poleön. r Bland de engelska tidningarne ha visserligen Times och regeringens organer på sednare tiden upphört med sina häftiga anfall mot Frankrike, utan att de dock derföre tyckas hysa något synnerligen stort förtroende till kejsar Napoleon; men många engelska tidningar föra ännu samma språk som före lord Cowleys besök i London; och flera af dem äro ännu af den öfvertygelsen, att kejsar Napoleon rufvar på ett anfall mot England: SPANIEN. Enligt underrättelser från spanska lägret j Elottro af den 9 Dec. om aftonen, bade samma dag på morgonen 10000 mohrer angripit sparska härens framryckta positioner. Andre .spanska armåkåren tillbakaslog anfallet med tapperhet och öfvergick derefter till offensiven samt tillfogade mohrerna en förlust af 300 döda och ungefär 1000 sårade. Spaniorernas förlust utgjorde 40 döda och 310 sårade, bland hvilka 30 officerare. Ett antal af 50 mobhrer, som under striden blifvit omringade af spaniorerna, störtade sig i hafvet, för att ej lefvande falla i fiendens händer. Enligt en militärisk journal voro 8000 mobhrer förlagda i Tanger, 20,000 utanför Ceuta samt 20,000 vid kusten i närheten af Tanger; i lägret vid Sierra Bullones. ITALIEN. Jemte grefve Cavour skall äfven f. d. diktatörn utb mellersta Italien, Farini afgå till Paris, åtföljd af. flera agenter. Representanterna för regeringarne i mellersta Italien, äfvensom de fördrifna furstarnes ombud, komma blott att officiöst mottagas, utan: att eg tillträde till sjelfvaköngressen; Markis dAzeglio hade åtföljt hr Desambrois till Paris, men den förstnämnde har ej något politisk uppdrag att utföra. Den nya sardinska brottmålslagen skall tillämpas från och med den 1 Maj 1860, så väl i de gamla som i de nya med Sardinien införlifvade provinserna. De i Florenz försam: Jade deputerade hade slutat sina arbeten beträffande sammansmältande af Sardiniens och de centralitalienska staternas tullväsende. Frår den 1 Januari 1860 skall för detta: ändamål uti Turin finnas en enda gemensam förvaltning. Tullföreningens samtliga medlemmar erhålla en månadtlig ersättning, beräknad efter tullintraderna för år 1858. t Från Milano: förmäles den 9 dennes, att Garibaldi gjort ett fall från hästen, hvarvid han fått en kontusion åbufvudet samtlindrigt skadat sig i knäet. KINA. Enligt underrättelser från Shanghae af den 10 Okt. fortsätter kinesiska regeringen sina starka rustningar och har samlat i läger nära Peking 100,000 man; hvilka dagligen öfvas. En ny artillerikår är uppsatt, och 150 portativa kanoner gjutas: Dessa äro uppfånna af förre kejsaren, bäras af 6 man och kunna varå göda nög emot kineser, men duga ej mot europeer. Oaktadt dessa rustningardlärer kejsaren vara sinhad att snart ingå på franska och engelska regeringärnes fredsvilkor, ty han vet att en strid mot dem endast skulle: gifva ökad styrka åt insurgenterna, som vilja å hans tron. RIKSDAGEN. Ridderskapet ooh Adeln. DAGENS PLENA.