Aftonbladet – 17 december 1859, sida 2

MILITÄRAFDELNING. Om en vapenkomiti. Bland de motioner, som vid innevarande riksdag blifvit framställda angående försvarsväsendet, intager äfven den af herr Brakel å riddarhuset väckta, om nedsättandet af er permanent, för både sjöoch landtförsvaret gemensam vapenkomite, hvilken skulle verka; sammanhang med en norrsk dylik, ett märkbart rum. Denna komite borde det åligga, att uppmärksamt aktgifva på alla de uppfinningar, som utomeller inomlands göras i afseende på såväl eldsom handvapnens förbättring, att noggrannt pröfva hvad som derutaf kan vara. praktiskt dugligt, samt derefter föreslå det, som för svenska krigsmakten kan anses passande, Huru nödvändig en sådan komit skulle vara, icke allenast för ee förekomma den nu rådande beständiga lappningen med nya uppfinningar och de deraf följande jr olika kalibrar: ne, hvilkas skadlighet motionären påpekat, utan äfven för att afvända sådana misstag, som för statsverket kunna medföra lika onödiga som betungande utgifter, torde bäst kunna inses af följande fakta, om hvilka mar länge hviskat inom väl underrättade kretsar Omkring år 1852 lörer den så kallade Wahrendorfska kammarladdningskanonen blifvit antagen såsom kasemattkanon å rikets fästningar, samt den första större beställningev derå för statens räkning blifvit gjord. Sedermera hafva, efter hvad vi hört uppgifvas, ungefär 92 dylika pjeser, jemte dertill hörande låvettage, blifvit inställda dels på Waxholms, dels på Karlstens fästning. Som nävande pjeser erfordra betydligt mindre utrymrne för serveringen än andra bombkanoner. bafva kasematterna äfven blifvit byggda trängre än vanligt, samt byggas, såvida vi ej äro alltför illa underrättade, sålunda ännu fortfarande å Ridön och vid Karlskrona. Den kostnad. staten redan haft för kanonerna, beräknas till minst 300.000 och möjligtvis till 500,000rdr rmt. Nu vill det sig emellertid icke bättre, än att den: Wahrendorfska kanonen på de flesta ställen utomlands, der den blifvit profskjuten. förklarats otjenlig till krigsbruk. Den komite, som nyligen i Belgien tagit befattning med gaken, slutar sitt utlåtande i följande ordalag 4): Slutföjden af dessa försök och af dem. som förut blifvit gjorda, är att Wahrendorf: laddvingssystem; huru sinnrikt det än må vara i jemförelse med åtskilliga ändra kända, likväl icke är fjenligt till krigsbruk. Äfven en i Norge 1858 nedsatt komite anför:) — — — att ett dylikt missöde — mekanismens förstöring och spårrens afbrytatide som skall hafva inträffat med Wahrendörfs kammarladdningskarion i Frankrike och sednast Danmark, med de förlidet år detstädes anställda försök, talar icke för konstruktionens styrka och pålitlighet, — samt dfråder alls vidare försöks anställände. I Danhmärk lä; man haft för afsigt att bestycka Köpenhamn: under anläggning varande befästningar åt sjö: sidan med Wahrendorfska kanoner; men se: dan profskjutningar blifvit gjörda med pjeser af alldeles samma modell, som å våra fästningar begagnas, och dessa utfallit särdeles ofördelaktigt, har man helt och hållet afstått från saken. Äfven i Ryssland lära restlteterhå af profskjutningarne varit fögå tillfredsställande. Man har således i Danmark, Norge, Belgien och Frankrike samt förmodligen äfven i Byssland afstyrkt och frångått användandet af den Wahrendorfska kanonen på grund af de noggranna försökskjutningar, som med densamma blifvit. anställda. Och likväl finnes den fortfarande på våra fästningar. Orsaken. hvarföre .den oaktadt sin bristfällighet hös ost blifvit antagen, kan naturligtvis ingen annåp vara; än. att rofskjutnihgarne varit ettdera otillräckliga eler också mindre väl ledda. Här har således tydligen ett ganska stort misstag; som föranledt betydliga omkostnader. blifvit begånget. Vederbörande lära äfven länge varit särdeles genierade af detsamma. Ett sådant misstag skulle dock förmodliger kunnat förebyggas, om någon af flera personer bestående myndighet pröfvat saken. Men under de sednaste årtiondeha hafva, som man ganska väl känner, de flesta ärender, som röra artilleriets materiel, nästan enväldigt blifvit afgjorda af en enda person, som visserligen förut verkat mycket godt för dess tidsenliga utveckling, men hvilken på sednare tider synes blifvit så öfvertygad om sin egen y Se krigsvetenskapsakådemiens handlingar för innevarande år, föredrågandens i artilleriet årsberättelse, sidan 147 i nionde håftet. ) Se nyss åberopade ställsksidan, 142.