Aftonbladet – 15 december 1859, sida 1

Te STOCKHOLM den 15 Dec. Samtliga de hvilande grundlagsförändringsförslagens öde är nu afgjordt, sedan ridderskapet och adeln och bondeståndet senti natt afslutat behandlingen af de återstående punkterna i konstitutionsutskottets memorial. Sedan ridderskapet och adeln bifallit. samtliga förslagen i punkterna 12—20, och bondeståndet afslagit det vigtigaste bland alla de hvilande förslagen och det enda, som kan kallas ett verkligt politiskt reformförslag, nemligen det i 13:de punkten, rörande utvidgad representationsrätt i bondeståndet, samt derefter bifallit de återstående, med undantag af 18:de och 19:de punkterna, så kan man nu uppgöra räkningen öfver hvad som återståt efter det stora nedsablandet, som egt rum i det ena ståndet med ett förslag, i det andra med ett annat. Man finner då, att bland alla de tjugo hvilande förslagen det endast är fyra som gått) igenom skärselden och som rikets ständer nu för sin del ha antagit, nemligen: 1, Att antalet af högsta domstolens ledamöter kan, om konung och ständer genom allmän lag bestämma att densamma skall arbeta på afdelningar, ökas intill aderton 1edamöter. 2, Att statsrådets samtliga ledamöter äro berättigade att deltaga i riksståndens gemensamma öfverläggningar. 3. Att vid riksståndens gemensamma öfverläggningar skall, om landtmarskalken är hindrad, ordet föras af den närvarande talman, som enligt den i 21 riksdagsordningen mellan stånden iakttagna ordning närmast är. 4. Att i tryckfrihetsförordningen skall stadgas, att boktryckare, som, utan författarens eller utgifvarens tillstånd, dess namn å skrift! utsatt, skall straffas med fängelse å fästning, från och med två månader till och med ett år; att den, som å en skrift bedrägligt titelblad eller orätt författareeller utgifvarenamn utsätter, skall straffas med fängelse å fästning, från bzh med sex månader till och med två år; samt att den, som å tryckt skrift utsätter falskt boktryckarenamn eller orätt tryckningsort, skall dömas till fängelse å fästning från och med två månader till och med ett år; i stället för att tillförene för dessa fall hänvisniog egt rum till vissa SS af missgerningsbalken, i Detta är sålunda frukten af de långvariga debatterna ; detta är de vid denna riksdag vunna resultaterna på det konstitutionelt-politiska området, Finnes det någon, som 1 sitt innersta hyser något tvifvel derom, att vår fyrdelta representation är en vidunderlighet, att den mot hvarje verkligt politiskt framåtskridande uppbesvärjer en tätt sluten falang af enskilta och kastintressen och fördomar, mot hvilken både förnuftsoch erfarenhetsskäl samt tidens fordran och nationens önskningar stranda, så hänvisa vi honom till dessa dagars erfarenhet. Särdeles sorgligt var det att höra dessa gamla kastfördomar så ohöljdt göra sig gällande i bondeståndet och der föranleda förkastandet (med 73 röster mot 35) af det politiskt vigtiga reformtförslaget i afseende på bondeståndets förstärkning. Den som icke bar någon id om dessa gamla fördomars makt och seghet, skall knappt kunna göra sig en föreställning om, huru det kunde vara möjligt att bondeståndet ensamt — oaktadt all den segerrika bevisning som för denna reform åvägabragtes af ett stort antal af ståndets upplystaste och utmärktaste ledamöter — skulle kunna förkasta ett förslag, som gick ut på att höja bondeståndets makt och betydelse och derigenom göra det möjligt att borgareståndet och bondeståndet tillsammans med ett eftertryck, för hvilket motståndet måste falla till föga, kunde fordra och genomdrifva en sådan grundlig och omfattande representationsreform, som flertalet inom bondeståndet säger sig önska. Vi återkomma till bondeståndets förhbandlingar i ämnet, som i mer än ett hänseende äro märkliga. Gårdagens aftonplenum på riddarhuset företedde äfven åtskilliga egenheter, hvilka torde förtjena en särskild öfversigt. Sedan förslaget om presteståndets förstärkning gått igenom, efter några invändningar, mest af formell art, utom hr Stjernsvärds, hvilken betraktade denna fråga, likasom den om bondeståndets förstärkning, endast ur strängt ultraradikal. synpunkt, samt den af br G. Cederschiöld framställda, hvaruti framhölls olägenheterna af att genom antagande af nämnde förslag utestänga ifrågavarande betydande och intelligenta samhällsklass ifrån borgareståndet — öfvergick man till det vigtigaste bland alla undlagsändringstörslagen, det nemligen som bondeståndets utvidgning. Detta förslag