Aftonbladet – 13 december 1859, sida 1

PA RATAR ARB RR REN a MARE . Nelsns, N:o 46 Dröttninggatar; i G. R. Sundströms v Stor satan; i H. Eroks; N:o 21 Storgatan; i P. MM as priset efter det utrymme de upptaga: zz STOCKHOLM den 13 Dec: Det vigtigaste bland de från förra riksdagen hvilande grundlagsämitringsförslagen -— det som afser nya elementers inrymman:e i bondeståndet — förekommer efter all zuledning i morgondagens plena till afgörarde hos samtliga riksstånden. Vi ha redan uttalat .vår mening, att den föreslagna reformen innefattar ett vigligt steg framåt i vårt representativa. system; att bondeståndets vigt. och -infytande -derigenom skulle väsentligen stärkas, och att efter genomförandet af denna reform det skulle kunna med fullt skäl sägas om borgareoch bondestånden gemensamt hvad som vid början af detta riksmöte yttrades om borgareståndet ensamt, att de utgöra representationens kärna. Det är emellertid bekant, att medan det kan tagas för temligen afgjordt, att förslaget blir inom de tre öfriga stånden bifallet, äro meningarne inom det stånd, som saken närmast rörer, derom ganska delade. Medan ett betydande7 antal sf ståndets medlemmar, frigörande sig från de klassfördomar, som vår fyrdelta representation eljest, är så väl egnad att underhålla, och: seende frågan. på samma gång från: allmän fosterländsk synpunkt och från synpunkten af-bondeståndets eget rätt förstådda intresse, omfatta de åsigter i ämnet, som vid rikets ständers gemensamma öfverläggning på ett så lyckligt sätt uttalades :af Anders Eriksson, Larsson, Rosenberg och: Nyqvist, äro åter andra bland ståndets medlemmar af olika skäl obenägna mot reformen. Några — vi tro det minsta antalet — frukta reformen derföre att de, med den aktade representant från Stora Kopparbergs län, som vid allmänna sammanträdet hade ordet, befara att det nuvarande böondeståndets ledamöter — hvad man kallar det egentliga bondeståndet — derigenom skulle utträngas från representationen. . Vi tro; dock att vid den gemensamma öfverläggningen det blef på ett så öfvertygande sätt ådagalagdt, framför allt just af bondeståndets egna ledamöter, att dessa farhågor sakna all grund, att, vi hålla oss förvissade, att det redan förut ringa. fåtal, som. delade dem, sederMera ännu mera minskats; och till de:skäl som i detta hänseende redan blifvit anförda, skulle vi vilja lägga ytterligare det, att så länge den samhällsklass, som man. nu kallar ndet egentliga, bondeståndet,,. skickar till riksmötet sådana representanter, som:t. ex. de; hvilka vid den här ifrågavarande gemensamma öfverläggningen tcgo ordet, och hvilka skulle häfda sin plats i hvilken riksförsamling som helst, så behöfver man cj. befara; att, denna samhällsklass skall se sig utträngd från representationen.. . Man får -härvid-icke heller förbise, att den nya kategori, sompå detta sätt skulle bli representerad i bondeståndet, utgör en ringa minoritet i förhållande till ;de förut representerade, att. de valberättigade bland dem man bittills plägat räkna som allmogen äro: så ofantligt öfverlägsna i rösträtt) att det aldrig kan komma i fråga att göra något intrång på deras billiga fordran att bli representerade i enlighet med sina behof och åsigter, och att det sålunda endast mera. undantagsvis. kan bli fallet, att de med. sitt val falla på någon landtbrukare, som tillförene tillhört ånnat riksstånd; men att de skulle ha sig enmöjli het beredd att tili sitt ombud välja en sådan, 01a der finnes inom valkretsen en person hörande till denna kategori, för hyilken flertalet af valberättigade -byser. det förfroendet, att han bättre än någon annan-egnar sig till att redligt föra folkets talan. ; Men ett vida större antal af bondeståndets ledamöter motsätter sig reformen derföre, att de befara, att genom dess antagande man skulle ännu mer aflägsna möjligheten att åvägabringa en genomgripande representationsreform, genom hvilken de politiska rättigheterna skulle komma att mera rättvist fördelas mellan samhällets medlemmar än händelsen nuv är. . Det är till anhängarne af denna mening, hvilken i fredags: uti riksförsamlingen förfäkRER af den gamle frihetskämpen Anders udmundson, som vi vilja ställa några ord innan de ännu lagt sina vota i.omröstningsurnan. Den ställning, som denna tidning sedan årtionden intagit till representationsreformen, gör det i det hela alldeles ötverflödigt för oss att förklara, att om vi med A. Gudmundson och de ledamöter af bondeståndet, som dela hans . åsigt, i den allra ringaste mån befarade att en nujifrågavarande ändringen skulle på något sätt allägsna utsigterna till den stora reformen, så skulle vi ej ett ögonblick önskat eller förordat det föreliggande förslagets antagande. Men vår fulla och fasta öfvertygelse är, att frågan om den stora reformen i alla händelser verkligen icke kan falla och. att densamma, förr än. de; flesta tro, torde komma att göra sin oafvislighet gällande. Vi hysa. visserligen en ganska stor aktning för em, :som önska varsämhet vid politiska reförmer, och vi bylla framför allt den åsigten, att samhällsinstitutionerna böra på laglig väg : utvecklas; men. vi tillhöra icke de skuggräd-d! et ot OR INR ANNONS Na