Aftonbladet – 3 december 1859, sida 2

sakna kännedom derom, Jag har på förhand gjort mig bekant dermed och önskade... Ah-svarade Garibaldi; låtom oss gå in i ert tälti, Han kastade i förbigående på Carlota en genomträngande. blick, gjorde åter en hälsning, i det han halft lyfte-på hatten för henne, och försvann med öfverstern. Carlota stännade utanför: Hon gick några steg åt sidan, föll på knä vid en gammal ek och bad en tyst bön. Derefter stod hon åter upp och besteg en liten höjd, derifrån hon kunde taga i öfversigt hela lägret, som nu började på alla håll upplysas af vakteldar, Hon tyckte detta skönt och stolt, hon lyfte handen omedvetet till en gest nästan af storhet, och hon utropade för sig sjelf: Evviva IItalial Natten var stilla och stjernklar. Rundtom-. kring hördes endast med långa mellanrum rasslet. af några vapen eller gnäggandet af en häst. . Garibaldis läger lagade sig till att njuta hvilan, men sofvande med öppna ögona. Efter en stund nedsteg hön åter från sin kulle och närmade sig tältet. Man talade derinne högt, Hon kunde höra Garibaldis röst: ij Alltså icke mer än 10,000 man kring Como. Inga förstärkningar ännu vid Canti, 5000 blott vid Appiano, och vid Varese måhända endast lika mycket. Men Urban i Monza. Vi ha icke synnerligt längre än han till Como, men vi gå fortare. Bravol Alltså, generall före soluppgången i morgon bittida? Alltså, öfverste! inom tio minuter. Låt blåsa appell Carlota såg en af adjutanterna, hvilken ännu, liksom hon, uppehöll sig utanför tältet, vinkas in. Några minuter sednare sågs densamme skynda derifrån till närmaste vakteld,