. (Insändt.) Som norra Helsingland har. den olyckan att både vid denna riksdag och den föregående utpekas såsom ett profstycke af prelatensisk förföljelse, må det vara tillåtligt att erinra; hurusom redan 1856 just från flera prester derstädes ingiögo till ecklesiastikdepartementet allvarliga protester mot det pågående stämningsväsendet, och ått, utän tvifvel på stifsstyrelsens tillstyrkan, alla fättegåbgårne i religionsmål supprimerades, -och ätt således flesta parten af de omförmälde imartyreröa Hvårken? fått vidkännas böter eller fängelse. Huru stort än antalet af prester i riket må vara; som anser förföljelsen nödvändig för kyrkans bestånd, så är det dock icke proportionsvis större än antalet af lekmän; Som hysa samma öfvertygelse, och hvilka, långt ifrån att behöfvå någon uppvigling, tvärtom stämpla sina herdar som förrädare, om de ej raskt. vilja slå in med den verldsliga lagen, anseende dissenternas tillvarelse inom våra landamären för en styggelse inför Herranom. Prest i nörra Helsingland.