Aftonbladet – 29 november 1859, sida 3

3iLöneberäkningen vid elementärlärov jrkon. : . (Insändt.) Af tidningarne ser man, att inom presteståndet blifvit motion väckt, att lärarne vid .rikets elementarläroverk måtte få i sin lönetur inberäkna de. år, under hvilka de tjenstgjort. såsom duplikanter eller vikarierande lärare, äfvensom att en petition i samma syftning skall från lärarne inom ett stift till K. M:t häfva ingått. Ingen motion lärer vål kunnä hafva billigheten mera för sig ån dehnå, hvarpå nedanstående fakta torde tjena som tillräckliga bevis: Då rikets ständer vid förra riksdagen beslätade lönförHöjning åt embetsoch tjenstemännen, bestämdes rörande elementarlärarnes löner, att förhöjvingen skulle utgå efter ålder i fjensten sålunda, att hvarje lärare efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring alltid hade rättighet att uppträda i närmast högre lönetur, samt att fyra sådana lönegrader med 500 rdr rmts skilnad mellan hvardera skulle finnas. Genom detta beslut vunno lärarne en rättvisa, som är öfriga tjenstemän förvägrad, nemligen den, att ej längre vara beroende af äldre kamraters afgång, sämt att alltid Kinna veta hvåd de för framtiden hade att fäkna på; Bvårföre de ock städse böra vara tacksamma. Men för att vära Fullt rättvist, borde detta stadgandelicke, såsom nu skedde, blott hafva beräknatslöneturem efter tjenstgöringen på ordinarie stat, utan i tjenstgöringen äfven upptagit den tid, som just är den tyngsta, då. lärarenfått tjenstgöra på extra stat med ringa inkomster, men med samma ochofta Arygare tjenstgöringsskyldighet än de ordinarie lärarne. , Mången kKirare har i 6, 8 ja ända till 12 år gått som vikarius med 80 å 100 rdr bankos hikomster årligen, men skäll, då hanslutligen blifvit ordinarie lärare icke få räkna sig dessa år tillgodo i sim lönetår. Ett exempel på verklig orättvisa i detta fall vill insändaren anföra: Em lärarehade som vikariustjefistgjort någon tid i stiftsstaden; då emkolegaplatsi en af stiftets andrå städer blef ledig. Han sökte denna -plats; men biskopen, som tillika är låroverkens eforus, kålläde honom till sig och förklarade; att han, söm vöre synnerligen belåten med vikariens tjenstgöring, önskade att hair måtte stahna i stiftsstadeh, der han med den större förmåga, biskopen tillerkande honom, kunde göra mera nytta än på den: obetydliga plats, der hån hu sökte anställning: Han kunde dessutom vara viss Onr första ordinarie plats Tstiftsståden. -På en så smickrande tillsagelse tog denunge vikarien naturligtvis sin ansökan åter, helst d. v. lönen vid ett -kollegat (250 rår bko) just ej var syfnerligen mycket att fäkta för: Han erhöll väl ock d 1 första lediga plats istiftsstaden; men derpå fick hän döck vänta i tre år, under hvilka han i stället fortfor som vikariusvid det högre läroverket. Haärvid ar väl ingenting att anmärka. Men då efter sistästadgandet-för löneturenahdra-lönegradens erhållande beror på hans fullmäktsdätum;så inträder han nui denna tre år sednare än han skullehafva gjort, omM här fullföljt sin ansökan första gången, d.v. 8. haw förlorar under de treåren 1500 rärrmt. Men då af samma anledning: tredje och fjerde lönegråden afven komma -honöin tillhande tre år sednare; förlorar hån äfven för hvardera af dem1500 rär. Således går denne lärare; om har får lefva så länge; inälles miste om 4500 rdr, blott för den orsaken, att hategde sin högste förmans öch medkammraters förtroende och anseendet att vara en duglig lärare, och det säYHycket vissare, som? hanej gerna kunnat gå mistö om den förstaplatsen; då han dertill var ensam sökande. Hådehan deremot varit em odoga, som mani stiftsstaden ej hållit på, så hade denna förlust Hdrig drabbat-honom. Den, som säger, att detta var Hans eget fel;då-ham lät öfvertala sig; känner ej mefiniskonaturen och det behöf en -kraftfull själ haratt verka på den plats, der ham ser sig kunna göra mest nyttå.-Ickeheller besinnar han, att det på den tiden vär -othöjligt att förutse, att enförördning framdeles skulle utkomma, som gjörde den långt Vigtigare tjenstgöriögen i stiftsstaden fullkomligt Färdelös ijemförelse med den obetydligare i en mindre skola, :som hansförman då-uppmanade honom att försmå. Hade vikarien då kunnat ana detta, så Hade troligen egennyttan så mycket fått makt med honom, att har valt den mindre; menindrägtigare verköingskretsen. N y Ett par andra exempel; nästam lika med detta, kunde insändaren äfven nämna. Hvar och en bör väl inse, att en sådan förordning ej tjenar att Öppmuntra förtjensten och således, då det lätt kän ske, bör ändras till åstadkommande7af rättvisa deh billighet. h Det enda rättvisa härutinnan vore enligt insändarens tanka, att vid beräknandet af ordinarie lärares lönetur, likasom vid frågar om rättighet till pension; den extraordinarie tjenstgöringen, ej mindre än den ordinarie; tages med i räkningen, Helst den förra i afseende på tjenstgöring ingalundå gör efter för den sednare, åtminstone i det stift insändaren tillhör: q ! En annan sak blir nu, huruvida detta må på en gång kuhna tillämpas så, att ersättning retroaktift skulle utgå till dem;som för redan flydda år hittills gått miste om eh sådan förköjning, eller icke. Då en sådan ersättning troligen skulle fordra öfantliga summiors utbetalärde till personer, som dörpå icke ens gjort anspråk, vore det visserligen för mycket begärdt; möjligen skulle någon viss dividend, 50 eller 25 proc. deraf, kunna billigtvis dem tillerkännas. Men ehvad en sådan retroaktiv lönförhöjning Bli? beviljad eller icke; torde dock hvar och en lätt fiina billigheten deri, att löneturen för framtiden blirberäknad, vid ordinarie lärares aflöning, från tjenstgöringen början, den må nu hafva börjat på ordinarie eller extraordinarie stat. Hvad här anförts om -extra ordinarier.vid elementarläroverken gäller ock om lärare vid pedagogier, som vinna. transport till elementarläroverken. Skolvän.