Aftonbladet – 28 november 1859, sida 2

-nEhGt MMM rn timme. Detta förfarande har väckt en allmän förtrytelse bland turkarne, och krigsministern kommer sannolikt snart att ångra, det han begagnat sin makt och sitt inflytande för att tillfredsställa en låg hämndlystnad. — Atlantiska telegrafon. Den nya telegrafkabeln, på hvilken nu arbetas i England, omgifves ej, såsom den förra, med-jerntråd, utan blott med en beklädnad af tjärad hampa; koppartrådarne äro dubbelt så tjocka och äfven det isolerande guttaperkalagret af betydligt större genomskärning än hos den misslyckade kabeln. Do orsaker, som vållade att denna blef obrukbar, synas nu vara utredda och för rekomna, Det berodde ej, såsom många antagit, af guttaperkans oförmåga att emotstå ett vattentryck, som, hvad atlantiska kabeln beträffar, beräknats till 312 atmosferers. Ett försök, som gjorts af de utmärkte fysikerna Becquerel, Delamarche m. fl. i Paris, hvarvid man inneslöt ett stycke af kabeln i ett jernkärl, fyldt med vatten, visade med tillhjelp af en tryckpump, att guttaperkaomklädnaden kunde uthärda en tryckning af minst 500 atmosferer, utan att dess porer fylldes med vatten. Fysikern Siemons, som förestår arbetet med nedläggningen af telegrafkabeln mellah Suez och Kalkutta (en linie, som blir nästan dubbelt så lång som den atlantiska), har veder!agt påståendet, att oöfvervinnerliga hinder, vare sig till följd af vattentryck eller jordmagnetism, förefionas för undervattenstelegraflinier af stor längd. Guttaperkan är visserligen ingen absolut isolator, och han har beräknat, att 75 procent af den elektriska laddningen måste gå förlorad på vägen mellan Europa och Arherika, men de återstående 25 äro mer än tillräckliga för telegraferingen. Orsakerna: till första kabelns misslyckande lågo enligt hans åsigt dels i dess konstruktion, dels i metoden för nedläggninZen, dels i det oriktiga omedelbara begagnandet af starka induktionsströmmar. — För tidig triomf. Innap österrikiska armen ryckte ut mot den sardinska, gaf Giulay uti Milano ;n lysande bankett åt sina: officerare, Man drack liverse patriotiska skålar, och champagnen flöt i strömmar. När alla buteljer voro tömda, fattade Jiulay eu tom butelj och yttrade: ,Mina herrar, såsom jag nu krossar denna butelj, så skola vi krossa ardinska armån! Dermed slängde han butcljen i n vrå af salen; — men buteljen höll och stod kappak på sin botten,