Aftonbladet – 25 november 1859, sida 2

underlätta beredningen) och) förbättra varan, är det likväl först under ett eller halftannat årtionde, som försöken härmed begynts; och egentligen sedan det förökade bränslebehofvet till ångkräft och jernberedning börjat göra sig mera gällande än förut. Så mycket verksammare har man varit efteråt: patentuppgifterna, med tillhörande ritningar för torfförädling, skulle redan utgöra en temligen dryg bok och en ansenlig atlas. Men hurudana de än må vara, så gå de samtligen ut på att antingen genom pressning, genom slamning, eller på begge sätten, bereda torfbränslet till fullständig brukbarhet för de dermed åsyftade ändamålen. En ytterligare förädling af varan är torfvens kolning och tillvaratagandet af de dervid utvecklade brännoljorna eller deras beståndsdelar, såsom tjära, ammoniak, benzin, paraffin, gas. De för norden vigtigaste bland dessa försök äro de, som anställts i Bayern, vid den stora mossen Haspelmoor emellan Miänchen och Augsburg, och i Schweiz i S:t Jean, vid de vidsträckta kärren utmed ån Sihl, mellan Bideroch Neuburger-sjön. De äro af vigt för oss dels derföre, att klimatet i dessa alptrakter och den deraf beroende torfbildningen närmast likna hvad man finner i mellersta och norra Sverge, dels, och hufvudsakligen, derföre att fabrikationen bedrifvits på begge ställena tillräckligt länge för att anses. som bepröfvad, och emedan der frambringas de två särskilta slag. torfbränsle, som allmännast behöfvas och lättast kunna afsättas, nemligen presstorf och slammtorf: den förra sorten tillverkas isynnerhet vid Haspelmoor, den sednare uteslutande i S:t Jean, hvarest äfven beredes kol, tjära, benzin och ammoniak. (Forts.)