Aftonbladet – 24 november 1859, sida 2

utgifningsdsdagar, såsom man nyligen sett föreslaget. I nästa artikel, om jernvägs-, postoch telegrafregalet,, läses bland annat följande: Te fernas tekniska betydelse för jernvägstraken, b a i brist telegrafiska signaler icke skulle våga inlåta sig på den hastighet, hvarmed nu ; tiden jernvägsbefordringen sker, torde här ej behöfva mer än ahtydas. Hvadtelegrafinrättningen har att skaffa i postverkets tjenst är Aikaledes i de flesta länder insedt och erkändt. Ett enda praktiskt exempel må anföras från början af denna månad, kort efter det Svea med knapp, nöd räddats från strandning på skånska kusten, samt Nagler, förolyckats vid -den småländska och Göta, vid. den jutländska. Ännu -rasade stormarne, och alla från Sverge väntade poster hade i Tyskland uteblifvit.: Gauthiod, som bort inträffa i Löbeck den 5 eller 6 November; var ännu den 7 icke anländ, och Eugenies, som skolat den 5 med Ystadsposten inträffa i Stralsund, uteblef både den 6 och 7, så att de från hela kontinenten dit samlade poster, hvilka skolat under vanliga förhållanden den 6 på morgonen med samma -Eugenie affärdas till Sverge, ännu qvarlågo i-Stralsund. Genom telegrafernas tillhjelp blef det. då inom få timmar klart för preussiska öfverpostamtet i denna stad, huruvida posterna borde ännu längre vänta på fartyget, eller genom Pommern sändas öfver Hamburg tillbaka, för att på annan väg fortskaffas. Den 7, kl. 12 middagstiden, telegraferade Stralsundskontoret till det svenska postkontoret i Hamburg: Envgenie fehlt noch. Bitte in Ystad anzufragen, ohb das Schiff hier zu erwarten ist, oder die Post heute Abend nach Hamburg abgesandt werden muss? Svenska kontoret i Hamburg telegraferade kl. 2 e. m. till Ystads postkontor: Stralsund frågar: när kommer Eugenie? bör posten i Stralsund återsändas till Hamburg ? och Ystad svarade kl. 5 samma eftermiddag: Eugenie afgår härifrån så snart stormen upphör; hittills omöjligt; så att Hamburgerkontoret kunde kl. 7 på aftonen gifva Stralsund det besked, som önskats: Ystadt antwortet: Eugenie hat wegen Sturm noch nicht abgehen können. Stralsund visste nu, att fartyget icke varit utei stormen och förgåtts, att intet annat postfärtyg behöfde från preussiska sidan utrustas, att det icke 1önade mödan att låta posten ännu längre gvarligga i Stralsund. Derjemte kunde äfven korrespondenterna i Hamburg och Stralsund lugnas med visshet, att de från Sverge väntade poster och vexlar vore i behåll. I de flesta länder arrangerade derföre postverken, redan vid telegrafinstitutionens införande, den grundsats, att .postverken telegrafera fritt itjensteärender, Angående skjutskomitåns betänkande yttrar arkivet följande omdömen efter redogörelse för innehållet: Det är med synnerlig fägnad detta betänkande nu anmäles, icke blott för de mångfaldiga och omfattande upplysningar det innehåller; utan äfven, öch isynnerhet för den riktning, som inom komiten gjort sig gällande. Eftersom naturhinder, fattigdom på penningar och på bebyggare hindra oss att öfverallt hålla jemna steg-med andra länders kommunikationsväsende, så är det naturligt, att man måste nöja sig till en början med några tidsenligare postlinier än de förut varande, och lemna åt framtiden att utvidga dessa förbättringar. Att nu komiten icke af misströstan och modstulenhet öfver: de många hindren och de stora kostnaderna stannat vid ett overksamt status quo ante, är redan en stor vinst för vårt land, så mycket högre att uppskatta, som bland de vid betänkandet fogade reservationer icke saknas röster i motsatt riktning. Genom de föreslagna postvägarnev, om de komma till stånd, får landets trafik åtminstone några pulsådror, som anstå det nittonde seklets civiliserade samhällslif, och denna seger är icke för dyrt köpt med den summa komiten uppgifvit; den skall återflytta vår nation från gränserna af Siberien till nära medelpankten af Europa. Deraf följer icke, att samtliga de detaljer, komitån föreslagit, behöfva antagas såsom de yppersta möjliga. Ej heller finna vi uti betänkandet allt, hvad vi der sökt, och som utan mehn för det hela torde kunnat inrymmas på bekost: d af någon del åf den så öfverflödigt vidlyftiga rättelsen om forväsendet i åtskilliga andra länder hvilken berättelsö sannolikt kunnat mera sammandragen bättre åskådliggöras. Så hade man kunnat önska att komiten, som ju hade till uppdrag ett förslag till:skjutsningsväsendets ordnande, icke förbigått frågorna om vägarnes: ordentliga uppmätning: samt, -hvad angår postvägarne,, särskilt upplyst hvilka delar af de före slagna linierna äre mest i behof att upphjelpas genom backars genomskärande och sänka styckens chaussering, på det den föreslagna trafiken med stora och tunga: postvagnar måtte blifva alla årstider möjlig. Det är, utan chauss, i vårt land nära otänkbart att införa en sådan vagntrafik som den föreslagna och hålla ;den sregelbunået, utan stockning. vid makt; åtminstone är ct, och. blir, vid vissa ställen mer än vanskligt innan vägarne blifvit bragta i aågot närmare öfverensstämmelse med dejandra kohimunikationsanstålterna. Ett öfverslag och ett förslag i denna riktning hade varit mer än välkommet. Det förefaller oss. äfven som om, när tal var om skjutsväsendlets ordnande Och borttagandet af skjutsningen från jorden (hemmanen). såsom; naturapresta-: tion, äfven andra naturaprestationer, hvilka afse att göra fortkomsten möjlig, såsom vägarnes underhåll och lagning, hade bort beröras; samt att man lika så väl bort reglera stöskottningens i vårt ländytterst vigtiga förhållanden, som man befattat sig med förslaget angående grindarne och deras öppnande. Snön utgör ett ännu mäktigare. binder: än grindarne för posternes och isynnerhet för postvagnars fortkomst, ,ej mindre än. svallisarne och; kärren.). Innan alla dessachinder undanröjts, han ickepostvägarnes, föreslagna nya trafik gå ostörd: Likaså hadefrågan om resekostnadsersättningarne för embetsoch tjenstemän tålt behatdling särdeles med äfseenide på de nya extraposterna; i det ögonblick dessa införas, måste stadga finnas, hvilka tjenstemän som äro berättigade att för tjensteresa taga så dyra fortskaffningsmedel, och hvilka icke: Priset för extraposts begagnande finna vi ändåvalltför lågt; utomlandsgår det. vanligen. upp till ceirka.-en-svenski speciepr mil, väg-, bom-,-chauss6och: drickspenningar inberäknade; menu komiten har sannolikt icke erinrat sig att dessa ställas i räkningen och utgöra en högst betydande afgift, hvarom man i vårt land icke ännu kan hafya erfarenhet, emedan både chausseer och bom) Hvad väglaget har. för postföringen.att betyda i vissa svenska landsändar kan exempelvis inses af efterföljande, från postkontoret i Ystad den 6 dennes afgifna officiella skrifvelse till Hamburg: Den på sednare åren ovanligt stora nederbörd, som under de tvenne sednaste veckorna kommit, har så uppmjukat vägarne, att. snällposterna (från öfra landet) svårligen kunna, förr än fröstinträderj uti behörig. tid hit framkomma. Detta föranleder att postångfartyget Eugenie troligen ej kan på debestämda tiderna, tisdags och lördagsmorgonen, utan sednare, härifrån afgå åt Stralsund.— Några få timmars dröjsmål med ångbåten kan, allt efter diligensoch jernvägsturernas ställning på l. kontinenten, mångenstädes betyda hela dygns förlust. nn frukter. — I detta torra klimat är ej trädgårdsI mA mn RR RR mo 2