Aftonbladet – 19 november 1859, sida 2

väl bibehållen, dock ej så väl som den i Verona. En tjurfäktving skulle hållas nästa söndag i denna circus; dock ej med toros de muerte (efter ordena: dödstjurar., den tekniska termen vid de spanska tjurfäktningärna). Vid dessa fransyska tjurfäktningar har man löf endast att till den yttersta grad reta tjuren, ej ätt döda honom. Fransyska tjurar skulle dessutom ej kunna användas för en tjurfäktning på span kt vis. I Spanien nyttjas näml. vid tjurfäktningarna endast balfvilda tjurar, uppfödda för det mesta på Andalusiens och Navarras öde berg, der de aldrig seft andra menniskor än en och annan lika balfvild herde. Härigenom blir de visserligen ilsknare, men också enfaldigare. En tjur deremot, som vöre van vid åsynen af menniskor, skulle ej låta narra sig att gång på gång springa och stöta i en röd kappa; han skulle gå rakt på spadar sjelf, och tjurfäktningen skulle snart få en helt annan utgång än nu. — I Arles beundrades dessutom den vackra qvinnliga typen: ovala, långa, förnäma därag. och hög, smärt växt. Egen denna företeelse, som uti Italien och Spanien så ofta förekommer, att i den ena staden eller byn berrskar en konstant skönhet, i synnerhet bland qvinnorta, och i en annan der bredvid en lika bestämd och allmän fulhet! Jag fick nu under fortilandet tillfälle att för mina följeslagare, som för första gången besökte södern, presentera efter hvärtannat: eypressen, fikonträdet, oliven, mandelträdet, aloen, cactus och oranger — alla hufvudtyperna inöderns alfabet! Efter genomfarandet af en ofamWpt lång tunnel — porten till södra. Frankrike, — låg på en gång Medelhäfvet mörkblått framför oss, och vär väg framilade Fen se Ts helt och Kållet sydländskt, dammigt, skenbart. fattiet i ligheten rikt ad till Marseilles, pun TYekig Vi bodde i Marseilles påoHötel dOrient. Detta hade en inre gård, omgifven af pelargångar, På dessa pelare hvilade en temligen bred terrass, till hvilken öfre våningen bade fönsterdörrar, Gården var planterad med akas