Aftonbladet – 18 november 1859, sida 3

då min och de minas existens helt och hållet beror på opinionen om min duglighet, ingå i en offentlig granskning af de beräkningar hvarpå styrelsens egna förs ag hvila. Hvad först kanalen från Mälaren till Salt sjön vidkommer, har i Aftonbladet uppgifvits en utrymning af 280,000 kfr, hvaraf, ickt förmodligen, utan minst 30,000 kfr berg. En uträkning på den genom styrelsens försorg uppgjorda profil visar dock, att om endast jord finnes, uppgår beloppet blott till 240000 kfr. Skulle deremot de 30,000 kfr berg i verkligligheten finnas, måste de antagas der profilen visar berg emellan Mälaren och Edssjön; samt under hela bottnen af linien emellan Norrviken och Satsjön. Då ingen eller högstringa sidolutning behöfves för sprängning, minskat derigenom gräfningen till 170.000 kfr ock hela vutrymningen till 200.000 i stället fö 280.000; återstå således för styrelsens ege räkning 80,000 kfr. Att äfven ytterst detaljerade kostnadsförslag kunna vara oefterrättligan, visar det från samma håll uppgjorde förslaget öfver slussen vid Knapforssen, der kostnaden uppgick till omkring fem gånge förslagssumman. Jag torde en annan gång återkomma härtill. Så mycket om högst lättsinniga kalkyler. Då emellertid en kanal frår Mälaren till Saltsjön är ur mer än en syn punkt vigtig, förbehåller jag mig att framdele: i en särskild artikel dit återkomma, Hvad nu specielt angår förslaget om e graf från Norrviken tll Exsviken, har k. styrelsen först och främst antagit bottenbr dder en tredjedel större än hvad jag uppgifvit, för det andra -beräknatlutningsanlaget för gräfning i lerjord till 1: 174, då likväl lutningen vid Södertelje kanal i sand ej ens är 1 I, med bankar af öfver 80 fot; för det tredj: har k. styrelsen tillagt minst 500 kfr berg. om hvilkas tillvaro styrelsen lika litet som jag eger någon slags visshet; för det fjerde har k. styrelsen förhöjt priset till 2 rdr 24 sk. bko ifrån 32 sk. å I rdr 6 sk.. ehuru ingenting i någotdera förslaget är upptaget för jordens bortförande; och för det femte hark. styrelsen, i stället för de vanliga 10 proo., tillagt 25 proc. Härtll kommer slutligen att en på major Norströms profil verkställd uträkning med samma lutning och mått visar. att kubikinneKållet, i stället för 14,000 k-f:r. endast uppgår till 12.840. utan att ändå den besparing i gräfningsmassa, som genom ?minst 500 f:r berg skulle uppkomma, är afsedd ) Sedan det emellertid på dessa oriktiga grunder och felaktiga beräkningar lyckats k. styrelsen att hopgöra ett kostnadsförslag, uppgående till 48,000 rår bko, yttrade sig styrelsen på grund häraf såsom jag redan anfört. Sedandess hafva saker passerat, hvilka borde hafva gjort det till en blott vanlig försigtighet att icke specielt framföra mig på skådeplatsen, då jag sjelf, oaktadt ofvanstående officiella yttrande, i förening med många andra förklenanden, ändå tegat. Men då detta nu skett i en uppenbar afsigt att skada, så torde följande uppgifter, stödda på oftentliga handlingar, visa huru pass förtroende äfven andra, genom styrelsens försorg uppgjorda förslag förtjena. År 1855 erhöll k. styrelsen K. M:ts nådiga uppdrag att uppgöra jernvägsförslag. När dessa inkommo, befunnos de till den grad felaktiga, att dels hela stycken, såsom linien emellan Örebro och Upsala samt vid Södertelje, måste af mig på komitens uppdrag omgöras, dels i förslagen öfver linien Sagå— Stockholm, broar voro beräknade med 20 fots spännvidd och från 12 till 20,000 rdårs kostnad öfver samma diken, der landsvägstrummor med 2 å 4 fots öppning voro fullt tillräckliga. Vidare förekomma i samma förslag gräfningsoch fyllningsqvantiteter beräknade till mer än fyrdubbla beloppet i verkligheten, samt balanslinien utan orsak, på slät och fast mark upplagd till 3 fots höjd, hvarigenom kostnaden för linien Stockholm—Sagån uppdrefs till 830.000 rdr pr mil i stället för 650,000, som den högst bör komma att kosta. Södra linien ifrån Södertelje till Cathrineholm måste genom hr öfversten och kommendören Eriesons försorg sedan till större delen omgöras. Efter sådana föregåenden borde åtminstonc icke från det bållet icke ytterligare talas om orimligheter. Hvar och en kan af okunnighet begå fel. äfven den skickligaste räknare kan någon gång missräkna sig; men ingenting berättigar någon enskilt och minst ett embetsverk att inför rikets öfverhet, på grund af egna lösa uppgifter, oriktiga antaganden och felaktige beräkningar anhålla att vid en annans upp gifter icke det ringaste afseende måtte fästas. på samma gång dessa ungefärliga uppgifter benämnas högst felaktigt och lättsinnigt upprättade kalkyler?. Stockholm den 16 Nov. 1859. : E. A. Björkman. ) I förbigåendd kan nämnas, att om för den ökade bottenbredden afdrages 800 kfr, och för de onödigtvis ökade längden af kanalen, 1500 kf återstå 10,540 kfr. Om grafvens sidolutning antages till 1:1, hvilket jag redan visat vara fullt tillräckligt, uppgår gräfningen till endast 747( hfr allaor oftor styralcense omet nodkända vris-Jdd.