Aftonbladet – 17 november 1859, sida 2

Re EE — Vi ha gjort oss skyldiga till ett misstag, då vi i gårdagsbladet berättade, att de tre ofrälse stånden i procession begåfvo sig till slottskapellet för att åbhöra tacksägelsen. Detta var sannt blott hvad presteoch bondestånden angick. Borgareståndet satt deremoti god ro -i sin plenisal och fortsatte sina förhandlingar, nnder det den högtidliga akten försiggick. En så historiskt märkvärdig tilldragelse har naturligtvis icke kunnat undgå att väcka stor uppmärksamhet. Också utbrister Svenska Tidningen för i går afton med underdånig fasa i följande ord: Bland riksstånden lyste isynnerhet borgareständet genom sin frånvaro, emedan, utom talmannen, endast en af ståndets ledamöter (om vi ej misstogo oss, borgmästaren Trägårdh) var i kyrkan. Ståndetfann i stället lämpligt att fortsätta plenum, sedan talmannen helt tyst lemnade klubban åt vice talmannen. Det är väl tvifvelsutan första gången i Sverges historia som ett svenskt riksständ på detta sätt utmärker sig. Den ädla harm, som lyser igenom i denna notis; är utan tvifvel fullt berättigad. Det är ju alldeles förskräckligt, att ett riksstånd kan glömma sig ända derhän, att i ostördt lugn sysselsätta sig med sina lumpna lagstiftningsbestyr, då en dyrbar pligt påkallar ståndets ärvaro vid en så stor och vigtig kyrklig akt.