Aftonbladet – 16 november 1859, sida 3

bjuder adelsmän att adelskapet sig afsäga men efter regementsförändringen upphäfde: detta stadgande genom förordningen af de: 12 Oktober 1809. (Insändt ) Uti Aftonbladet för lördagen den 5 November förekommet om Kårlskronå, och isynherhet om dervs rande station af kongl. flottan, en artikel, i hvilker åtskilliga anmärkningar och tillvitelser. framställas en brist på sakkännedom och den oreda, hvaripedom denna artikel utmärker sig, fordra. några ord till svar. Hvad de omtalade intrigerna vid riksdagsmannavale: beträffar, så saknar insändaren derom kännedom. 1 likhet med författaren, beklagar hän, att ej löjtniwi Witt, hvars egenskaper författaren med rätta lofordar mn vald till städens ombud vid innevarande riksmöte ans insigter hade inom borgareståndet säker vida mera än hr Palanders kommit tlottans välför stådda intresse till. godo, och dettasjust i:en och annån af de vid denna riksdag förekommande: frågor. Artikelförfattaren och insändaren komma såledos från alldeles-motsätta håll till samma åsigt: Orsaken till hr Witts uteslutande uppgifves vas att ban obarmhertigt nedgjort det af öfverkommissårien Hubendick uppgjorda förslaget till pensions: stat för flottans embetsoch tjenstemän, och derigenöm ådragit sig de högt uppsattes missnöje, Då nåmnde förslag just var. framlagdt såsom reservatior mot det af amiralitets-krigsmans-kassans direktior framlagda, i hvilken direktion: befälhafvande amira len är ordförande, så borde det anförda skälet. suarare varit en rekommendation på: förenämnda häll Verkliga förhållandet är att br Witt äfven uppträdde mot direktionens förslag, men båda förslågenhade säkerligen i alla fall blifvit förkastade. Då den vid Stockholms station af kongl. flottan samtidigt arv ställda omröstning visade ett för dem båda ännö mindre förmånligt resultat än den i Karlskrona, så torde man hafva god grund att antaga, det ht Witts anförande icke hade särdeles mycket att betyda i ufseende på utgången. Artikelförfattaren klagar öfver brist på system men hvad han med detta ord menar är ej rätt klart. Om dermed menas system för flottans materiel, så rhedgifves gerna den öfverklagade bristen, men den är! en oundviklig, om ock för oss nedslående följd af den hastighet, hvarmed den ena uppfinningen eller förbättringen uttränges af den andra. Att i dessa tider uppgöra ett system för materielen, sådant; att dess utförande fordrar en längre tidrymd, leder-oundvikligen endast derhän, att man.finner sig nödsakad att öfvergifva det innan den uppgjorda planen hunnit utföras. Ett system; uppgjordt t. ex. 1845, då ångare inom sjövapnet spelade en jemförelsevis underordnad rol, skulle ofelbart i början af 1850 talet måst utbytas mot ett s. k. auxiliärt eller blandadt system, och detta sednare inom få år mot-ett. full kräftsystem. Så mycket om den öfverklagade bristen Eller vill kanske artikelförfattaren att man, envist vidhängande den en gång fattade meningen, skal! blunda för allt, som ej passar tillsammans dermed. Hvad artikelförfattaren anför om löften att inon tio! år lika många ångfregatter, förutom andra ång fartyg, skulle finnas färdiga, förefaller alldeles obegripligt, då rikets ständer ej godkänt något förslap innehållande ett sådant löfte, än-mindre lemnat me del till dess utförande; Hvad de rikliga anslagen beträffar, så qvarstå, efter afdrag af hvad som p: extra statsregleringen till särskilt uppgifna ändamä! beviljats, så måttliga, summor, att endast den mer nutidens sjöväsende alldeles obekante kan föreställ: sig: att något af betydenhet dermed kunnat uträttas sfven om anslagna medel finge användas. till andr: ändamål än dem, hvartill de af ständerna blifvit be viljade. Ordinarie nybygnadsanslaget är enligt sed naste statsreglering 162,000 rdr rmt. Att dermec en långfregatt om året kan byggas, lärer väl inger tro: ån gfregatten Gefle kostade irund summa 584,00! rdr rmt, icke 750,000, såsom i. artikeln finne; uppgiftet. Ångkorvetten Orädd skall, enligt artikelförfattaren: uppgift, knappast kunna framsläpa sig sjelf. De: släpar dock en 40-kanonsfregatt. med fem till sea knops fart, och gör med den nya propeller, den i å: erhållit, nära tio knops fart. Nyssnämnda uppgit: torde således få betraktas allenast såsom ett öfninvg: exempel i rhetoriska figurer. Af uppgiften, att ång korvetten Gefle hufvudsakligen skulle vara afsedd fö bogsering, skulle man vara frestad tro, att den så vä underrättade artikelförfattaren. förvexlat Gefle mer den! lilla Balder, hvars sjuttio hästkräfter visserligei ej vid bogsering under sjögång kunna uträtta någr: storverk. Gefles ritning uppgjordes år 1845—6 oc! fartyget blef färdigt 1848. Det kunde då ansesid: flesta afseenden väl lyckadt. Att det ej uppfylle; nötidens anspråk är ett öde, som det delar med hvarj. bestyckadt fartyg, som blifvit i något land bygdttö: icke allenast nämnde år, utan till och med endas för 1851. ars att vara någon obetingad beundrare af vår: bådå skrufskepp, torde man dock få anse artikelför fattårens yttrande angående dem. temligen förha stadt. Ett från dem ej mycket. skiljaktigt skepp ha helt! nyligen i England blifvit satt i sjön, och äfver i Frankrike, dör fullkraftsystemet företrädesvis an tagits och utbildats, ändrar man fortfarande til halfkraftiga skrufskepp gamla segelskepp, Bbredvi hvilka våra båda ingalunda skulle tågå sig illa ut. Författaren jemrar sig vidare öfver indolensen, blan det. bögre befälet i Karlskrona. Insändare vill hellre tillskrifva detta yttrande brist på känne dom; om. förhållandena än brist.på billighetskänsla: man! må snarare förundra sig att så pass mycket nit och intresse för tjensten kunna finnasqvår hosper: soner, hvilka under större delen af sin -mannaålder varit afstängda från dess egentliga och! hufvudsakliga del, nemligen tjenstgöringen. ombord; och7 der just till följd af: njuggheten i de anslag; dem för fattaren anser rikliga. De två högsta amiralspersonerna bafva särskilt blifvit ihågkomna: af artikelförfattaren och oförtjen: ådragit sig hans hån. Deni äldste af demsär sjuttio tre år gammal,; och;då han ej-kan erhålla pension: hyartill för närvarande. tillgång saknasj kan han-ej lemna tjensten. Den andre är sextioåtta år gam mal, har under flera år bestridt den ganska besvärliga högsta: befälhafvareposten i Karlskröna, har dörunder genom redligt nit och Hbjert5g välvilja till vunnit sig allas högaktning? och tillgifvenhet, och har sannolikt uppoffråt ej obetydligt af sin enskilt: egendom för att uppbära sitt embetes värdighet under en tid, då tjenstens inkomster ej motsvarade de ökade utgifter, bvilka sedan ett tiotal år blifvit en följd dels af i allmänhet stegradt pris på lifsförnö denheter, i Karlskroha kännbarare än i de-flesto andra orter af riket, dels af vida oftåre än förr inträffade besök af främmande, isynnerhet danska och norska örlögsfärtyg. I en nästan jemrande ton yttrat artikelförfattared, att den plats; den störe Chapman innehaft, ny beklädes af en duglig tackelskeppare,. Kunde för fattaren tillförsäkra varfschefsplåtsen i Karlskrona det privilegium, att ett stort snille. alltid funnes tillhands för dåss fyllande; skulle han derigenom för: värfra sig en synnerlig. förtjenst om Sverge i all