Aftonbladet – 15 november 1859, sida 3

ståndet behöfde icke derföre instämma i några sådana föråldrade åsigter om kröningsceremoniens betydelse, som dem expeditionsutskottets förslag innehöll, hvarföre talaren yrkade att ståndet måtte återremittera detta förslag till utskottet, med uppdrag att endast uttrycka en enkel begäran, på sätt hr Hjerta föreslagit. chwan hade ofta hört anmärkas, att vår grundlag är felaktigt redigerad i många stycken, och han trodde för sin del, att en uttrycklig bestämmelse angående kröningen blifvit förbigången i successionsordningen endast till följd af en glömska. Talaren hade också ofta hört den klagan framställas, att vår nuvarande representation icke uttrycker folkets tänkesätt och önskningar; så mycket mer förundrade honom det nu framställda påståendet, att bondeståndet kunde anses gifva ett sannt uttryck åt folkets tänke-. och föreställningssätt. För sin del betviflade talaren att så var förbällandet, och trodde att om bondeståndets mening t. ex. i anslagsfrågorna skulle ha gjort sig gällande, så hade statsmaskinen för längesedan stannat. Men talaren skulle dock väl behålla i minnet bvad som nu blifvit yttradt om bondeståndet, då fråga härnäst uppstår om bristerna i vår representation. Hr Blanche kunde ej undertrycka sin förvåning öfver det påståendet, att man skulle anses ha gillat vår nuvarande representation derföre att man yttrat, att bondeståndet kunde anses uttrycka det hos flertalet af landets innebyggare rådande föreställningssätt. Hvar menade väl hr Schwan, att den af honom åberopade föreställning hos folket har sina rötter? Månne de äro att söka i borgarståndet eller är det kanske hos adel och prester? Ty att det icke äri bondeståndet, detta fördomarnes stårld,, såsom man kallat det, som denna fördom numera lefver qvar, det har ju blifvit ovedersägligen ådagalagdt. Sedan diskussionen derefter förklarats slutad, gjorde talmannen proposition på bifall tillexpeditionsutskottets skrifvelseförslag, hvilken besvarades med blandade ja och nej, de sednare mycket talrika Men dä talmannen förklarade sig anse propositionen vara med ja besvarad och votering icke begärdes, vår förslaget således att anse såsom af ståndet bifallet.