Aftonbladet – 14 november 1859, sida 2

Or arv (NEO E Oo a PE SÅ hang-härmed har K. M:t äfven förordnat, att vid folkskollärareseminarierna i Skara, Strengnäs och Kalmar skola, från och med nästkommande läseår, endast qvinliga lärjungar mottagas till erhållande af undervisning och öfning uti de till folkskollärarekallet hörande ämnen. Om den första af dessa åtgärder är ingenting annat än godt att säga. Den har länge varit förordad af våra med folkskolans ange lägenheter mest förtrogne skriftställare, liksom den i andra länder, der den blifvit vidtagen. visat sig hafva de bästa följder. Lika odeladt bifall kunna vi deremot ej skänka der andra åtgärden. Den kungliga kungörelser derom förefaller oss nemligen först och främst mycket otydlig. Är det meningen satt qvinliga seminarister endast skola emottagas vid deofyannämnda seminarierna, eller att de ega rätt till inträde vid rikets alla seminarier, men att de i Kalmar, Strengnäs och Skara uteslutande skola informera qvinliga lärare? Är det förra fallet, behöfver ej påpekas huru obillig. åtgärden är mot t. ex. i. Norrland eller Dalarne boende qvinnor, som vilja egna sig åt folkskolans tjenst. I begge fallen är obilligheten ej mindre mot de manliga seminaristkandidaterna inom de stift, hvilkas seminarier blifvit uteslutande förbehållna åt qvinliga lärareämnen. Denna dubbla orättvisa -hade, synes det oss, bäst förekommits. om det förordnats, att vid hvarje seminarium skulle inrättas särskilta afdelningar för de begge könen. oo DM od mA MA — Af Svensk Författningssamling ha i dag utkommit n:o 57, innehållande K. M:ts tal till rikets ständer på rikssalen vid: riksdagens öppnande; samti n:o 58, innehållande K. M:ts förordning angående qvinnors ansökningsrätt till lärarebefattningar vid folkskolorna; samt angående undervisnings meddelande åt qvinliga lärjungar vid folkskolelärareseminårierna i Skara, Strengnäs och Kalmar; kommerskölegii kungörelse angående hamnarnes å tripolitanska kusten förklarande för. fria från pest; och kommerskollegii. cirkulär till K. M:ts samtlige befallningshafvande angående förändrad föreskrift om nya vigtens upptagande i markegångstaxorna och priskuranterna å markegångspersedlar. RR — Professor Palmstedt har under sina tvenne sednäste föredrag öfrer akustiken ibland annat talat om orgeln och dess sammansättning samt den vigtiga plåts densamma intager i de musikaliska instru menternas samfund... Italien och Frankrike nämndes såsom de länder, hvarest orgelbyggarekonsten företrädesvis hunnit, långt. Äfven. omtalades det stora orgelverket i Haarlems domkyrka, med sina 60 stämmor och 5000 pipor, hvarå ofta konserter uppföras för den talrika mängd af: resande, som enkom fördenskull årligen besöker Häarlem. Ibland orgelverken i vår hufvudstads kyrkor nämndes Storkyrkans, Jakobs och Klaras såsom de bästa. Af synnerligt intresse var professor Palmstedts förevisande och experimenterande med en så kallad lysgasharmonika, hvilken, då lysgasen blifvit. tänd i trenne af dess glasrör, försattes i ljudande; tillstånd; och hvart och ett af de itända rören frambringade: den olika ton, för hvilken det blifvit stämdt. Professor Palmstedt beklagade, att tid och omständigheter icke medgåfve de erforderliga förberedelserna för ett experimenterande i större skala, sådant som det talaren bevittnat under sitt vistande i Berlin. Man hade nemligen derstädes i en kyrka, på 110 fots afstånd ifrån orgelläktaren, uppställt en lysgasharmonika med itända, men ännu icke ljudande rör... Då nu en röst ifrån orgelläktaren började sjunga en. af de toner, för hvilka harmonikans rör) voro stämda — om en oktav högre eller lägre lärer icke en gång inverkat på resultatet —, uppflammade lågan högre i det liktonigt stämda glasröret, som genast började ljuda. Tystnade rösten utan att öfvergå till en annan ton, så fortsatte dock röret att ljuda, hyaremot om rösten, efter att en gång hafva tystnat, åter började sjunga, äfven samma ton, lågan i röret plötsligt utslocknade och ljudet bortdog med-denna. Naturligtvis ärö den största tystnad och stillhet nödvändiga vid ett sådant experiment, då, i händelse af minsta uraktlåtenhet i det fallet; röstens på de lätta luftvågorna framsväfvande vibrationer skulle bringas ur sin rätta bana samt i och med detsamma förlora sin på harmonikan så att säga ljudväckande kraft. Professor Pälmstedt har äfven -förevisat åtskilliga exemplar af så kallade akustiska sirener — instrumenter, uppfunna för att med.största möjliga noggrannhet beräkna tonernas vibrationer. Professor: Palmstedts nästa föredrag kommer att hållas om lördag middag klockan half 1,i stället för söndagen, då br Winge vid samma tid kommer ätt gifva en vokal: Och instrumentalkonsert i musikalika akademiens lokal. FYREN T ENT — Riksdagsordningens S44 mom. 1 säger. att allmänna frågor, hvarmed förstås sådana, som kunna eller böra komma under samtliga riksståndens öfvörläggninig och pröfning, må ej i rikets ständers plena till omedelbarligt afgörande upptagas, utan skola öfverlemnas till utredande af behöriga utskott, hvilka: yttranden — — — föregå riksens ständers beslutn, Frågan om ständernas framställning till konungen; om tids utsättande för kröningen. är en sådan, som bådebordt komma och kommit under samtliga riksståndens pröfning. Den är således en allmän fråga, som ej bort till afgörande ide särskilta stånden företagas, innan den af behörigt utskott blifvit utredd. Emellertid hafva de tre första stånden, utan remiss till: något utskott, fattat sina beslut, och på grund äf dessa uppdragit expeditionsutskottet att uppsätta skrifvelseförslag. Expeditionsutskottet har på grund aj sådana . omedelbara: beslut; icke om någon utskottsframställning, utan om tre särskilta motioner, företagit sig att till rikets ständers godkännande framlägga ett förslag till en ständernas underdåniga skrifvelse, dervid antagande, att de tre ståndsbesluten äro rikets ständers beslut. Skulle denna metod för fattande af ett rikets ständers beslut godkännas, så skedde uppenbarligen ett betänkligt våld på grundlagen, synnerligen 56 R. F. och 445R. O., och föreskrifterna om utskottspröfningen blefve då kraftlöga. Nu gäller det en artighetsfråga (som dock torde komma att kosta staten några hundra tusen rdr). En annan gång kan det gälla de vigtigaste intressen: Det skulle således gifva anledning till den största förvåning, om bondeståndet försummade att emot ett sådant förfaringssätt inlägga en kraftig protest, genom attt. ex: förbjuda sin talman att å ståndets vägnar underteckna en sålunda, tillkommen. skrifvelse, : helst bondeståndet från Chörian visat sie Alla tjalfra